Många Klarna-kunder kommer få pengar på kontot

2024 05 09

Det uppger Klarnas produktchef David Fock.

– Det ser ut som att ungefär 5 000 kunder ska få återbetalningar. Det är kunder som haft klagomål under 2023 och fram till nu, där vi kört om klagomålen enligt våra nya uppdaterade rutiner. När de visar att vi borde gått på kundens ord så blir det en återbetalning, säger han till Di.

Enligt Fock rör det sig om återbetalningar av stora summor. 

– Det blir miljontals kronor. Vårt snittordervärde är knappt 1 000 kronor.

Lurade av bluffsajter

Stormen kring Klarna tog fart i januari. Då uppgav anställda hos företaget  att konsumenter betalar för varor som inte finns på grund av att bluffsajter anslutit sig till Klarna.

Fenomenet har lett till att Klarna anmälts hundratals gånger hos Allmänna reklamationsnämnden, Arn.

I april gav sig Konsumentverket in i diskussionen. Myndigheten meddelade att man överväger rättsliga åtgärder mot Klarna och hänvisade till att bolaget inte iakttagit invändningsrätten.

“Invändningsrätten” handlar om att kunden i vissa situationer har rätt att kräva åtgärder för ett köp som inte levererats enligt förväntningarna.

”Frustrerande och smärtsamt”

Konsumentverket har även uppgett att man inlett en granskning av tio nätbutiker som använt Klarna som betalningsalternativ. I samma veva meddelade Klarna att man klippt banden med de utpekade sajterna.

– Detta är så frustrerande och smärtsamt och jag är så ledsen för vad dessa kunder fått vara med om. Vi jobbar för fullt för att komma åt problemen. Bluffsajterna har blivit enormt mer sofistikerade sista året, säkert med hjälp av AI. Och det ökar lavinartat.

– Vi kämpar med att hitta bättre åtgärder för att skydda kunderna. En del uppdateringar kommer i dagarna, skrev Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski på X efter beskedet.

Presenterar åtgärdspaket

I dag, onsdag, uppger Klarna att nya åtgärder är på plats.

Bolagets går fram med en rad åtgärder som ska skydda svenska konsumenter mot oseriösa nätbutiker. Betalningsjätten kommer bland annat börja skilja på ”verifierade” och ”icke-verifierade” handlare, uppger Di.

– Vid kassan ska Klarna flagga upp när en partner är obeprövad och Klarna ska  även varna för nätbutiker med en ökande mängd klagomål, rapporterar tidningen.

Vidare lovar Klarna att bolaget ska bli bättre på att stänga av butiker som inte ger tillräckligt med information till konsumenter. Avslutningsvis lovar Klarna att man hädanefter ska ställa hårdare krav på information om ”företaget, produkterna, samt leverans- och returpolicy”.

Foto: Klarna Group

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen