RAPPORT: Här är skatten många svenskar inte vet att de betalar

2024 04 29

ElektronikBranschen, TechSverige, Teknikföretagen och Dataspelsbranschen har samtliga skrivit under en gemensam rapport som går till kraftigt angrepp mot en höjd elektronikskatt.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, onödigt dyra priser för konsumenterna och den minskar sysselsättningen. Regeringen måste avskaffa skatten nu, säger Pernilla Enebrink, vd ElektronikBranschen.

"Motverkar sitt syfte"

De fyra aktörerna lyfter nu en rad problem som man anser att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, för med sig.

Bland annat menar man att konsumenter helt i onödan tvingas köpa mindre hållbara produkter än vad man hade gjort annars.

– Skatten mot­verkar sitt syfte genom att kunder tenderar att välja billigare, mindre hållbara och miljövänliga produkter på grund av den ökade kostnaden som skatten för med sig, Mattias Lindahl, professor i EcoDesign vid Linköpings universitet och ledamot i Delegationen för cirkulär ekonomi, i ett pressmeddelande.

– Vilket strider mot det ursprungliga målet som jag tolkat det, att främja inköp av mer hållbara och miljövänliga alternativ.

"Få vet om"

Enligt ElektronikBranschen är det många som inte ens känner till skatten eller summorna man betalar när man köper en vara i en butik.

– Få konsumenter vet att när de exempelvis köper en monitor för 2 000 kronor betalar de 670 kronor i elektronikskatt, framhåller organisationen som exempel.

Utöver utebliven miljönytta, effekt på produktionen och stora prisökningar flaggar rapporten även för att köp flyttar till utlandet och att den svenska konkurrenskraften försämras.

– Skattehöjningar under 2023 har ökat skattebördan med över en miljard kronor på årsbasis, i strid med de uttalade avsikterna från lagstiftaren, påtalar ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten.

Enligt ElektronikBranschen väntas en skattehöjning på totalt 71 procent, motsvarande en miljard, under 2023/2024  jämfört med 2022.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade i höstas att “man inte kan göra allt” när skatten fanns kvar i den budget som då presenterades.

– Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa hon till Aftonbladet.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionne

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen