Matjätte pekas ut – höjt priserna mest av alla

2024 03 05

Matpriserna steg i februari.

Det meddelade den oberoende sajten Matpriskollen i en sammanställning som publicerades under måndagen.

Enligt Matpriskollens vd Ulf Mazur har både Ica, Coop och Axfood höjt priserna sedan årets början.

Den största prisökningen har Axfood, som äger Hemköp och Willys, stått för.

Det uppger Ulf Mazur i ett uttalande.

– Prisökningarna slår igenom i lite olika hastighet hos kedjorna och de kan ha olika strategier vad gäller priser och sortiment. Sedan årets början har Axfood ökat priserna mest med 1,4 procent i snitt, ICA 0,9 procent och Coop bara 0,4 procent, säger han och tillägger:

– Coop har ökat priserna minst och det drivs mycket av att man sänkt priserna på EMV (kedjornas egna märkesvarot). De integrerade kedjorna som får leveranser via Dagab är oftast snabbare med prisökningar, så troligt att de andra kommer efter inom kort.

Här är varorna som sjunker i pris

Enligt Matpriskollens kartläggning har kedjorna försökt att hålla nere priset på sina egna märkesvaror. Priset på de egna märkena sjönk med 0,1 procent i februari. Å andra sidan ökade det genomsnittliga priset på leverantörernas märken med 0,8 procent.

– Det är tydligt att man försöker möta konsumenternas efterfrågan på billigare mat med att göra sina egna märken mer attraktiva prismässigt, framhåller Matpriskollen.

Tre matjättar

Ica, Coop och Axfood dominerar den svenska livsmedelsmarknaden. Tillsammans äger matjättarna cirka 90 procent av marknaden.

Ica är den i särklass största aktören. Livsmedelskedjan äger över 50 procent av marknaden.

Coop är den näst största aktören med en marknadsandel på cirka 20 procent.

Axfood är tredje störst och beräknas äga drygt 16 procent av marknaden.

LÄS MER HÄR:

Svenska konsumenter varnas – ”stora förändringar” väntar

Kunder dumpar populär vara – ”gått över gränsen”

Text: Redaktionen


JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt. 

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen


5nov2025

JUST NU: Glädjebesked från USA – till Putinallierad

2025 11 05

USA ger ett positivt besked till en av Rysslands närmaste allierade.

Relationerna mellan USA och Rysslands allierade Belarus är på väg att bli bättre.

I september släppte Belarus diktator Alexander Lukesjenko 52 fångar på begäran av USA:s president Donald Trump.

Bland dem fanns journalister och personer som hade deltagit i demonstrationer mot regeringens politik.

Nu meddelar USA att man mjukar upp sanktionerna mot Belarus statsägda flygbolag Belavia, samt mot Lukasjenkos eget presidentflygplan, rapporterar Reuters.

Vänder efter flera år

De mångåriga sanktionerna från USA mot Belarus har riktat sig både mot landet och mot diktatorn Lukasjenko.

Men nu lättar alltså stormakten på sanktionerna.

– Enligt det amerikanska finansdepartementets har sanktionerna formellt tagits bort mot Belavia och ett flygplan som används av högre tjänstemän och medlemmar av Lukasjenkos familj, uppger Kyiv Post.

LÄS MER: ”Kommer känna vårt svar” – Kremls meddelande till Sverige

Boeing 737

Det flygplan som Lukasjenko använder, där sanktionerna ny lyfts, är av modellen Boeing 737 och ägs av regeringen i landet.

Ytterligare ett flygplan, med kopplingar till den auktoritära diktatorn, får lättade sanktioner, samt en lyxhelikopter som används för att transportera Lukasjenko mellan Minsk och hans hem.

– Trots dessa lättnader finns det fortfarande ett brett spektrum av amerikanska sanktioner som infördes efter Belarus riggade presidentval 2020, uppger Kyiv Post.

Den amerikanska regeringen har ännu inte kommenterat de lättade sanktionerna.

Många politiska fångar

Lukasjenko utnämnde sig själv till president efter valet 2020.

Valet anklagades, av bland annat USA, EU och Storbritannien, för att vara bedrägligt.

Men Donald Trump har den senaste tiden svängt i sin uppfattning om diktatorn i Belarus, uppger BBC.

Och trots de frisläppta fångarna sitter fortfarande många fängslade.

– Enligt människorättsorganisationen Viasna sitter omkring 1 220 politiska fångar fortfarande fängslade, uppger BBC.

– Anklagelserna kan sträcka sig från att ha förolämpat presidenten eller deltagit i en extremistorganisation till att uppmana till handlingar som hotar Belarus nationella säkerhet.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia

Text: Redaktionen