KRAVET PÅ SVERIGE: Måste ge besked om kärnvapen
2024 02 26
Samtliga Natomedlemmar har röstat ja till Sveriges Natoansökan.
Nu återstår endast formaliteter innan Sverige blir en del av försvarsalliansen.
Det svenska medlemskapet kommer att innebära stora förändringar. En av de största blir att Sverige officiellt frångår principen om en militär allians-frihet. Sverige kommer att omfattas av Natos artikel 5 som innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Den fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.
Men den största förändringen av alla blir att Sverige kommer att bli en del av Natos kärnvapenkommitté.
Det anser Magnus Christiansson, som är lektor på Försvarshögskolan.
I en intervju med SvD framhåller militärexperten att det blir en enorm omställning för svenska politiker.
– Sverige måste nu ha en åsikt när det gäller användningen av kärnvapen. Våra politiker kan ingenting om kärnvapen eftersom de alltid har diskuterat frågan ur ett nedrustningsperspektiv, men nu behöver de lära sig att prata strategi, säger Christiansson till tidningen.
Inga kärnvapen i Sverige
Norge och Danmark, som båda är medlemmar i Nato, har undantag från att ha kärnvapen utplacerade på sitt territorium.
Sverige kommer följa grannländernas linje. Det blir inga kärnvapen på svensk mark.
– Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, sa utrikesminister Tobias Billström (M) till DN i mars.
Magnus Christiansson betonar dock att regeringen även måste ta ställning till om och hur kärnvapen får användas när Sverige blir en fullvärdig medlem av Nato. Experten framhåller att Sverige i och med medlemskapet ställer sig bakom "Natos idé om att så länge kärnvapen finns, så kommer Nato att ha dem”.
I dag utesluter inte Nato möjligheten att använda kärnvapen först mot en fiende. Det så kallade "first use"-konceptet togs fram under kalla kriget, då Warzawapakten bedömdes vara starkare konventionellt med fler stridsvagnar och dylikt.
Amerikanska baser i Sverige
Regeringen har sedan tidigare undertecknat ett nytt militärt avtal med USA. Det innebär bland annat att amerikanska baser kan upprättas på svensk mark.
Avtalet anger vilka av Försvarsmaktens områden och anläggningar som USA kommer ha tillgång till och möjlighet att besöka och vidta aktiviteter på. Totalt får USA tillträde till 17 baser i Sverige.
Riksdagen ska rösta om avtalet i juni. I nuläget är det endast Vänsterpartiet som motsätter sig det utvidgade samarbetet med USA. Partiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling framhåller att V kommer försöka stoppa avtalet.
– Det är ett omfattande avtal som ger USA väldigt stort tillträde till Sverige, säger han till Aftonbladet.
Miljöpartiet har inte beslutat sig för hur man kommer att rösta.
Partiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger anser att avtalet kan bli bekymmersamt om Donald Trump vinner presidentvalet i höst.
– Det kan påverka hur ett sådant här avtal används. Det är skrivet utifrån ett neutralt scenario, men samtidigt är vi oerhört oroade över vad som kommer hända med USA om Trump vinner valet, säger hon till tidningen.
Foto: Nato
Text: Redaktionen
