Norska Folkhälsomyndigheten: ”Våldsam ökning” av farlig sjukdom

2024 05 09

Under årets första månader har fem miljoner människor smittats av denguefeber.

Över 2 000 har dött i sjukdomen som sprids via myggor.   

Nu varnar norska Folkhälsoinstitutet , Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, för att den potentiellt dödliga denguefebern sprider sig i Europa.

– Vi ser en våldsam ökning av denguefeber för tillfället. Myggorna som överför dengueviruset tillhör släktet Aedes. En av arterna i det här släktet, kallad tigermyggan, har etablerat sig i områden i Europa, främst runt Medelhavet.

Det säger Elisabeth Astrup, läkare vid FIH:s avdelning för smittskydd och beredskap, till Dagbladet.

Vanligaste ”myggviruset”

Antalet fall av denguefeber i världen har ökat stadigt de senaste åren. I dag är det den vanligaste myggburna sjukdomen, uppger FIH.

I Sydamerika är situationen kritisk. I Argentina är sjukhusen fulla av människor som smittats av sjukdomen. Antalet smittade beräknades till 233 000 personer i slutet av mars, enligt The Guardian.

I takt med att temperaturerna stiger har myggor som bär på viruset även tagit sig till delar av Europa – främst varma länder som Frankrike, Italien och Spanien.

Norra Europa har hittills skonats från större utbrott av denguefeber, även om enstaka fall har rapporterats i Sverige och närliggande länder.

– Både myggans aktivitet och reproduktionen av viruset inuti myggan är temperaturberoende. I områden med lägre temperaturer är det därför liten risk att virussjukdomar sprids via Aedes-myggor, förklarar Elisabeth Astrup.

Kan öka lavinartat

Enligt den brittiska forskaren och virusexperten Rachel Lowe är det dock viktigt att vara på sin vakt när det kommer till myggrelaterade virussjukdomar. Hon pekar på att framtida klimatförändringar kan leda till att smittspridningen ökar kraftigt och når områden som tidigare skonats från sjukdomarna.  

Om den globala uppvärmningen begränsas till en grad skulle 2,4 miljarder kunna smittas av malaria eller denguefeber år 2100. Men om ingen förändring sker lär det snarare handla om 4,7 miljarder människor i slutet av århundradet, enligt Rachel Lowe och hennes forskarkollegor.

– Global uppvärmning på grund av klimatförändringar innebär att de sjukdomsvektorer som bär och sprider malaria och dengue kan hitta hem i flera regioner, med utbrott som kan förekomma i områden där folkhälsosystemen är oförberedda.

– Den skarpa verkligheten är att längre varma årstider kommer att utöka det säsongsbaserade fönstret för spridning av myggburna sjukdomar och gynna allt mer frekventa utbrott som blir allt mer komplicerade att hantera, sa Lowe till Sky News i slutet av april.  

Fakta: Denguefeber

Under 2023 rapporterades 150 fall av denguefeber i Sverige.

Sjukdomen ger influensaliknande symtom.

Vid infektion uppstår en eller flera av följande symptom:

- Röda ögon.

- Hög feber med frossa och svettningar.

- Kraftig huvudvärk.

- Muskel- och ledvärk.

Personer som insjuknar blir oftast feberfria inom en vecka.

Men sjukdomen kan vara livshotande.

– Sjukdomen kan bli allvarlig och kräva behandling med intensivvård på sjukhus. Många känner sig tröttare än vanligt upp till en månad efteråt, skriver vårdguiden 1177.

 

Arkivfoto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


Många Klarna-kunder kommer få pengar på kontot

2024 05 08

Betaltjänsten Klarna kommer att återbetala miljontals kronor till tusentals svenska kunder som lurats av bluffsajter.

Det uppger Klarnas produktchef David Fock.

– Det ser ut som att ungefär 5 000 kunder ska få återbetalningar. Det är kunder som haft klagomål under 2023 och fram till nu, där vi kört om klagomålen enligt våra nya uppdaterade rutiner. När de visar att vi borde gått på kundens ord så blir det en återbetalning, säger han till Di.

Enligt Fock rör det sig om återbetalningar av stora summor. 

– Det blir miljontals kronor. Vårt snittordervärde är knappt 1 000 kronor.

Lurade av bluffsajter

Stormen kring Klarna tog fart i januari. Då uppgav anställda hos företaget  att konsumenter betalar för varor som inte finns på grund av att bluffsajter anslutit sig till Klarna.

Fenomenet har lett till att Klarna anmälts hundratals gånger hos Allmänna reklamationsnämnden, Arn.

I april gav sig Konsumentverket in i diskussionen. Myndigheten meddelade att man överväger rättsliga åtgärder mot Klarna och hänvisade till att bolaget inte iakttagit invändningsrätten.

“Invändningsrätten” handlar om att kunden i vissa situationer har rätt att kräva åtgärder för ett köp som inte levererats enligt förväntningarna.

”Frustrerande och smärtsamt”

Konsumentverket har även uppgett att man inlett en granskning av tio nätbutiker som använt Klarna som betalningsalternativ. I samma veva meddelade Klarna att man klippt banden med de utpekade sajterna.

– Detta är så frustrerande och smärtsamt och jag är så ledsen för vad dessa kunder fått vara med om. Vi jobbar för fullt för att komma åt problemen. Bluffsajterna har blivit enormt mer sofistikerade sista året, säkert med hjälp av AI. Och det ökar lavinartat.

– Vi kämpar med att hitta bättre åtgärder för att skydda kunderna. En del uppdateringar kommer i dagarna, skrev Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski på X efter beskedet.

Presenterar åtgärdspaket

I dag, onsdag, uppger Klarna att nya åtgärder är på plats.

Bolagets går fram med en rad åtgärder som ska skydda svenska konsumenter mot oseriösa nätbutiker. Betalningsjätten kommer bland annat börja skilja på ”verifierade” och ”icke-verifierade” handlare, uppger Di.

– Vid kassan ska Klarna flagga upp när en partner är obeprövad och Klarna ska  även varna för nätbutiker med en ökande mängd klagomål, rapporterar tidningen.

Vidare lovar Klarna att bolaget ska bli bättre på att stänga av butiker som inte ger tillräckligt med information till konsumenter. Avslutningsvis lovar Klarna att man hädanefter ska ställa hårdare krav på information om ”företaget, produkterna, samt leverans- och returpolicy”.

Foto: Klarna Group

Text: Redaktionen


Natojätte varnar: Putin redo att attackera Sverige

2024 05 08

Ryssland är redan i dag redo att inleda en mindre militär operation mot ett Natoland.

Det varnar Polen för.

Den polska varningen kommer direkt från Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage.

Enligt Stróżyk är den ryska diktatorn Vladimir Putin redo att ge order om en ”mindre attack” mot närliggande stater i östra Europa.

– Putin är redan förberedd att inleda en minioperation mot ett av de baltiska länderna, säger underrättelsechefen till tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Det är dock inte endast baltländerna som riskerar ett ryskt angrepp, enligt Jarosław Stróżyk.

Den polske underrättelsechefen varnar för att Sverige även kan vara ett potentiellt mål.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, säger han.

Stróżyk specificerar inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Kravet: Måste öka stödet

I intervjun betonar Stróżyk vikten av att Nato fortsätter stödja Ukraina. Enligt spionchefen skickar det västerländska stödet en viktig signal till Putin.

– Det vi gör tillsammans för att stödja Ukraina visar honom att i händelse av en attack mot Nato kommer västvärldens reaktion bli ännu större.

Har varnat förut

Kreml har inte kommenterar underrättelsechefens påstående.

Polen har tidigare varnat för att Ryssland kan attackera Nato.

Enligt landets president Andrzej Duda planerar Moskva att angripa Nato 2026 eller 2027.

– Nya bevis tyder på att Rysslands president Vladimir Putin fördubblar ansträngningarna mot en övergång till en krigsekonomi med sikte på att attackera Nato 2026 eller 2027, sa presidenten till amerikanska CNBC i slutet av mars.

I intervju uppmanade Duda samtliga Natoländer att öka sina försvarsutgifter.

– Vi måste lagra ammunition och producera vapen för att maximera europeisk säkerhet. Vi måste göra oss redo och se till att invasionen inte inträffar, sa presidenten och tillade:

– Allt detta måste göras för att undvika att vi blir inblandade i ett krig. Poängen är att skapa en avskräckande effekt som säkerställer att vi inte blir attackerade. Det är hela poängen eftersom ingen av oss vill ha krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen