12 januari 2026

ZELENSKYJ: ”Vi kommer med ett förslag till Moskva”

2024 06 15

Ukraina kommer att komma med ett förslag till Ryssland, säger Zelenskyj.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har stora förhoppningar om fredsmötet i Schweiz.

På mötet diskuteras möjliga vägar till fred i Ukraina.

Representanter för cirka 100 länder och organisationer har samlats för fredsmötet på Burgenstock i Schweiz.

Ryssland har dock inte bjudits in till mötet.

Men förhoppningen är att mötet ska resultera i ett förslag som Ukraina kan skicka vidare till Moskva, enligt Zelenskyj.

”Kommuniceras till Ryssland”

Zelenskyj klargjorde i ett uttalande under lördagen att han har för avsikt att presentera ett förslag för Ryssland i syfte att få ett slut på kriget.

Det är dock viktigt att det internationella samfundet står bakom förslaget, menar han.

– Vi måste bestämma tillsammans vad en rättvis fred betyder för världen och hur den kan uppnås på ett varaktigt sätt, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt AFP.

– Sedan kommer det att kommuniceras till Rysslands representanter, tillägger den ukrainske presidenten.

”Ville aldrig ha det här kriget”

Ukraina hoppas på att kunna ta fram en fredsplan som eventuellt kan presenteras för Ryssland i samband med en andra fredskonferens, skriver Kyiv Independent.

De krav som Ukraina hoppas på att få igenom i ett fredsavtal skiljer sig dock starkt ifrån Kremls villkor för fred.

Zelenskyj vill bland annat se att Ryssland drar sig tillbaka helt och hållet från Ukraina, rapporterar tidningen.

Han kräver också att ryssar ska åtalas för krigsbrott som har begåtts under kriget.

– Ukraina ville aldrig ha det här kriget… Den enda som ville ha det var Putin. Men världen är starkare, säger Zelenskyj, enligt tidningen.

Putins villkor

Inför fredsmötet i Schweiz, där Ryssland alltså inte ingår, har Putin under fredagen presenterat sina egna villkor för eldupphör och fredsförhandlingar med Ukraina.

Putin kräver bland annat att Ukraina ska dra tillbaka alla sina trupper från de av Ryssland ockuperade områdena Donetsk, Kherson, Luhansk och Zaporizhzhia.

Andra villkor från Putin var att västvärlden ska häva sina sanktioner mot Ryssland samt att Ukraina ska ge upp sina förhoppningar om att gå med i Nato.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen