Zelenskyj: Så många soldater har Ukraina

2025 01 15

Ukrainas president tydliggör vad Ukrainas militära manskap består av.

Den tillträdande Trump-administrationen väntas sätta press på Ukraina för att landet ska sänka den militära rekryteringsåldern.

Detta för att lösa de manskapsproblem som Ukraina uppges ha.

Nu tydliggör landets president Volodymyr Zelenskyj hur många soldater som skyddar de ukrainska gränserna.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Så många soldater

President Volodymyr Zelenskyj framhåller i dag måndag att Ukrainas militär nu omfattar 880 000 soldater, som har till uppgift att försvara hela landet mot vad han säger är 600 000 ryska soldater som är koncentrerade till vissa områden.

Under en presskonferens tillsammans med sin polske motsvarighet Donald Tusk menar han att ryska truppkoncentrationer har lett till ryskt övertag på vissa håll i landet.

– De ryska styrkorna är koncentrerade till flera områden, så i vissa områden har de en kvantitativ fördel, menar han.

Har sänkt – uppmanas sänka mer

Ukrainas styrkor har det tufft på flera håll längs med den östra fronten.

I bland annat Toretsk och Pokrovsk avancerar ryska soldater snabbt och tar över flera kringliggande byar och mindre samhällen.

Förra året sänkte Ukraina sin lägsta mobiliseringsålder från 27 till 25 år, men motsatte sig uppmaningar från internationella partners om att sänka den ytterligare till 18 år.

Toretsk under press

Tankesmedjan Institute for the Study of War uppger att just Toretsk, en strategiskt viktig industristad belägen i de nordöstra delarna av Donetsk, är under rejäl press just nu.

– Ryska styrkor avancerade nyligen kring norra Toretsk under fortsatta offensiva operationer i området den 14 januari. Geolokaliserade bilder publicerade den 14 januari indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade inom norra Toretsk, rapporterar ISW.

Flera platser

ISW fortsätter.

– En rysk milibloggare hävdade att ryska styrkor avancerade mot Toretsks nordvästra utkanter, men ISW har inte sett någon bekräftelse på detta påstående.

– Ryska styrkor fortsatte att attackera nära själva Toretsk, norr om Toretsk nära Dyliivka, nordost om Toretsk nära Krymske och väster om Toretsk nära Shcherbynivka den 13 och 14 januari.

Foto: President of Ukraine Office resp V. Razom

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen