Det rådande kriget i Ukraina har lett till stor förödelse.

Ryssland fortsätter att attackera ukrainska städer och genomföra omfattande luftangrepp.

Nu förklarar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vad som måste ske först av allt för att kriget ska kunna ta slut.

Det rapporterar Newsweek.

Måste ske

Att Moskva upphör med sina flygattacker mot ukrainsk infrastruktur är det första steget till förhandlingar, menar Zelenskyj.

Sedan starten på kriget i februari 2022 har Ryssland riktat återkommande luftangrepp mot Ukrainas energisektor och annan infrastruktur.

Det måste upphöra omedelbart, understryker den ukrainska presidenten.

Båda sidor

Att både Ukraina och Ryssland upphör med attacker mot energiinfrastruktur är någonting som skulle kunna ske, fortsätter han.

– Vi såg under det första fredstoppmötet att det skulle kunna bli ett beslut om energisäkerhet. Med andra ord - vi attackerar inte deras energiinfrastrukturer, de attackerar inte våran. Kan detta leda till slutet på krigets heta fas? Jag tror det, säger Zelenskyj.

Kan skicka folk

I nuläget är det dock inte mycket som pekar på att kriget kommer att ta slut.

Ryssland har förstärkt sina styrkor med nordkoreansk närvaro - någonting som har skapat starka reaktioner i Sydkorea.

– Sydkorea kan överväga att direkt skicka vapen och underrättelsepersonal till Ukraina som svar på den rapporterade utplaceringen av nordkoreanska trupper till Ryssland för att delta i Rysslands krig i Ukraina, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

För att övervaka

ISW fortsätter.

– Sydkoreanska Yonhap News Agency rapporterade den 22 oktober att en sydkoreansk regeringskälla uppgett att Sydkorea överväger att skicka sydkoreansk militär personal, understryker tankesmedjan.

– Sannolikt är detta från underrättelseenheter, till Ukraina för att övervaka de nordkoreanska styrkornas taktik och stridsförmåga och för att förhöra tillfångatagna nordkoreaner.

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Det regerande partiet, Georgian Dream, avser att förbjuda de tre största oppositionsgrupperna i landet. Flera av de senares representanter sitter redan i fängelse.

Förskjutningen mot ett enpartistyre har “chockat” Georgien och dess 3,7 miljoner invånare, uppger Reuters.

Efter att Sovjetunionen föll har landet aspirerat på att gå med i såväl EU som Nato.

Det är nu längre bort än någonsin.

Flera experter ifrågasätter om demokratin överhuvudtaget kommer att återhämta sig.

– Vi är nu fem minuter från att bli en enpartidiktatur, säger Sergi Kapanadze, tidigare biträdande utrikesminister och biträdande talman i det georgiska parlamentet, till Reuters.

"Dörren öppen för Ryssland"

Enligt Georgian Dream skyddar partiet landet från en opposition som kan leda landet in i ett nytt krig med Ryssland.

Det finns idag inga diplomatiska förbindelser mellan de två länderna. Däremot importerar Georgien omkring 45 procent av sin olja från Ryssland, en ökning från blott 8 procent 2012.

Enligt Ian Kelly, tidigare amerikansk ambassadör i Georgien, har väst “misslyckats” med att bygga upp en relation med Tbilisi.

Och det banar väg för Vladimir Putin.

– Georgien har öppnat dörrarna för Ryssland och Kina, säger Ian Kelly till Reuters.

EU-medlemskapet nästan kört

Georgien ansökte om medlemskap i EU i mars 2022 efter att Ryssland invaderat Ukraina.

I december samma år beviljades landet status som kandidatland.

Under fjolåret avbröts landets anslutningsprocess efter “den georgiska regeringens handlande, som strider mot de värden och principer som EU bygger på”, framhåller unionen i ett uttalande.

Tidigare i november förklarade EU att Georgien nu enbart är en kandidat på pappret. EU-ambassadören i Tbilisi har sagt att landet inte är på väg in i EU överhuvudtaget, rapporterar Reuters.

LÄS MER: ATACMS-missiler har slagit ner i Ryssland

"Håller på att förlora vårt land"

Förra året införde Georgien den uppmärksammade ”foreign agents”-lagen, som kräver att medier och organisationer som får över 20 procent av sin finansiering från utlandet registrerar sig som aktörer under ”utländskt inflytande”. 

Kritiker menar att lagen liknar rysk lagstiftning och används för att begränsa civilsamhället och tysta regimkritiker.

– Georgien har bara försvunnit, inte bara från det europeiska bordet, utan från den globala scenen. Vi håller på att förlora vårt land, säger Grigol Gegelia från oppositionspartiet Lelo som nu kan förbjudas.

LÄS MER: 500 000 flygbiljetter avbokas direkt – till samma land

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen