Zelensky upprörd – ifrågasätter om en av EU:s regeringschefer är på Putins sida

2022 03 25

EU:s stöd till Ukraina är centralt för att stå emot Putinregimens soldater men nu pekas en av EU:s regeringschefer ut som en möjlig fiende till Ukraina – ja till och med som en potentiell Putinallierad.

Västeuropas stora stöd till Ukrainas president Volodymyr Zelensky som kämpar för sitt lands och folks överlevnad i kampen mot den ryska diktaturen är av avgörande betydelse.

Pekas ut som Putin-allierad

Stora mängder vapen, militär utrustning, mat till soldaterna i form av fältransoner och bränsle med mera har skickats i mycket stora volymer av EU:s länder till Ukrainas Väpnade Styrkor.

Stödet är fortsatt mycket stort men nu pekar president Zelensky ut en av EU-ledarna som en möjlig allierad till Rysslands diktator Vladimir Putin.

Polen och Baltikum

Stödet till Ukraina har varit stort i EU-land efter EU-land och framförallt har länder i Östeuropa ställt upp.

Estland, Lettland och Litauen hör till de länder som givit störst stöd för att inte tala om Polen som är det land som driver på hårdast för att hjälpa Ukraina.

Motverkar sanktioner

Polen har till och med jobbat för att sända stridsflygplan till Ukraina och i stort sett alla militära leveranser från Väst samordnas av Polen som sköter administrationen av slutleveranserna.

Men ett av länderna i EU vägrar att sända vapen till Polen och har till och med stoppat andra länder från att sända vapenleveranser genom landets territorium och arbetar dessutom aktivt för att hindra en del av de ytterligare sanktioner mot Ryssland som Ukraina vädjar om, enligt flera rapporter.

Pekar ut Orban

Det handlar om Ungerns premiärminister Viktor Orban.

Orbans ovilja att stödja Ukraina resulterar nu i att Zelensky pekar ut Orban och riktar skarp kritik mot Ungerns kontroversiella ledare.

Tvingas äta katter och hundar

– Lyssna Viktor, vet du vad som pågår i Mariupol, frågar Zelensky som refererar till att Rysslands styrkor bombar sönder staden och hindrar befolkningen att lämna trots att folket svälter.

Invånare är så desperata av hunger att de tvingas äta upp katter och hundar säger bland annat Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, Peter Lidén, till SvD.

Orban vägrar sända vapen

Trots detta avvisar högernationalisten Orban vädjanden från Zelensky om att säga ja till hårdare restriktioner mot Putinregimen.

Orban  vägrar även att sända vapen från Ungern till Ukraina – trots att till och med länder som Sverige och Finland, som inte är med i Nato, har sänt vapen, samtidigt som Ungern är ett Natoland.

Vägrar även låta vapen passera

Om alla länder hade agerat som Ungern så hade inte Ukraina haft en chans att stå emot Ryssland så pass bra som de har gjort. Orban vägrar till och med att låta andra EU-länder skicka sina vapenleveranser genom Ungern.

Orbans agerande mot Ukraina gör nu Zelensky mycket upprörd och Ukrainas president ifrågasätter om Ungern håller på Ukraina eller kanske rent av på Vladimir Putin – som Orban haft en varm relation med.

Måste välja sida

– Du borde en gång för alla bestämma på vems sida du står, säger president Zelensky i en skarp uppmaning till Viktor Orban.

Bara drygt tre veckor innan Rysslands krig mot Ukraina reste Orban – trots protester från sina EU-kollegor – till Moskva för att träffa Putin.

– Detta är vårt 13:e möte. Jag har stora förhoppningar om att vi kan arbeta tillsammans många år framöver, sa Orban till Putin vid mötet, rapporterar France 24.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen