Det är förutsättningen för att ett fredsavtal ska kunna nås mellan Ukraina och Ryssland, enligt den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky.

Soldaterna hade behövt tjänstgöra på ukrainas östra front för att garantera att den ryska krigsmakten inte går till ny attack efter att ett avtal signerats.

– Från hela Europa? 200 000, det är ett minimum. Det är ett minimum, annars är det ingenting, säger Zelensky när han får frågan vid World Economic Forums konferens i schweiziska Davos, enligt Kyiv Independent.

1,5 miljoner ryska soldater

Uttalandet kommer bara dagar efter att Donald Trump installerats i Vita huset.

Den nya presidenten har betonat att han planerar att träffa både Zelensky och den ryska diktatorn Vladimir Putin.

Zelensky påpekar även obalansen i den militära kapaciteten och hänvisar till att Ryssland kan sätta in 1,5 miljoner soldater – jämfört med Ukrainas 800 000 eller Frankrikes 200 000.

– Utan den ukrainska armén har Europa tyvärr ingen chans mot Ryssland idag. Putin vet detta och pratar om det i sin krets. Därför, om Ukraina inte försvarar sig, kommer han snabbt att gå vidare. Detta är ett faktum. Jag är helt övertygad om detta, sade presidenten till polska Onet förra veckan.

Trump uppges kräva

Zelensky uppmanar också länderna i Europa att enas mot rysk aggression. 

– Europa måste etablera sig som en stark global aktör, säger han och bekräftar att han varit i kontakt med ett antal europeiska ledare om möjligheten för fredsbevarande uppdrag.

I sammanhanget ska också nämnas att det förra veckan kom uppgifter om att Storbritannien och Frankrike överväger att sätta in marktrupper för att avsluta kriget, enligt The Telegraph.

I november förra året uppgav även tre källor nära Trump att USA:s nya president kräver att europeiska länder ska skicka soldater till Ukraina i ett framtida skede.

Enligt källorna vill Trump frysa konflikten vid nuvarande frontlinje och skapa en demilitariserad zon i östra Ukraina.

Den 1 300 kilometer långa zonen ska patrulleras av soldater från Europa om Trump får sin vilja igenom.

– Trump kommer kräva att allierade i Europa skickar in sina trupper, säger en källa till Wall Street Journal vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Metallerna är en extremt viktig resurs världen över eftersom de används i modern teknik – bland annat för att tillverka elbilar, vindturbiner och elektronik.

Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller väntas öka dramatiskt de kommande åren när stora delar av världen ställer om.

I dag dominerar Kina den globala marknaden helt och hållet, vilket diktaturen utnyttjar för att sätta press på övriga världen.

Maria Sunér är vd på Svemin – branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.

Hon varnar för Kinas dominans.

– Kina använder de kritiska mineralerna som ett maktmedel, vilket är lite skrämmande, säger Sunér till Tidningen Näringslivet.

–Det går att likna vid Europas beroende av Ryssland när det gäller fossila bränslen.

Enorm upptäckt i Kina: ”Förändrar allt”

Många aktörer, inklusive EU och USA, arbetar hårt för att bryta den kinesiska dominansen på den viktiga marknaden.

Nu kommer dock uppgifter som indikerar att Kina stärker sin position ytterligare.  

En massiv upptäckt av sällsynta jordartsmetaller har gjorts i sydvästra Kina, rapporterar Newsweek.

– Upptäckten kommer stärka landets järngrepp om denna strategiskt viktiga resurs och underblåsa dess högteknologiska ambitioner, skriver tidskriften.

Statliga medier i Kina rapporterar att det rör sig om den "största upptäckten någonsin”. Totalt beräknas platsen innehålla 470 000 ton sällsynta jordartsmetaller.

– Det här förändrar allt, säger Li Wei, forskare vid Kinas geologiska institut.

– Kina är nu ännu bättre positionerat för att kontrollera det globala utbudet och möta den skyhöga efterfrågan.

Fakta: Sällsynta jordartsmetaller

- Sällsynta jordartsmetaller är en grupp bestående av 17 metalliska grundämnen, av vilka flera besitter speciella konduktiva (förmåga att leda elektricitet och värme) och magnetiska egenskaper. Fyra av dessa – praseodym, dysprosium, terbium och neodym – anses särskilt viktiga.

- Namnet till trots är metallerna inte ”sällsynta”, utan ungefär lika vanligt förekommande i jordskorpan som exempelvis bly och tenn. Vad som däremot i någon mån är ”sällsynt” är fyndigheter med låga uranhalter där de ekonomiskt viktigaste metallerna finns i tillräckligt hög koncentration för att det ska vara lönsamt att bryta dem.

- Experter bedömer trots detta att de ekonomiskt lönsamma fyndigheterna kan möta världens behov i över hundra år. Det är alltså inte bristen på fyndigheter som oroar, utan snarare Kinas kontroll över värdekedjan.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: President of Russia Office resp A. Luengo

Text: Redaktionen