YTTERST NÄRA: Världen befaras snart ha 10 kärnvapenländer

2023 03 01

En av världens mest extrema diktaturer är mycket nära att skaffa kärnvapen.

Detta oroväckande besked konstateras efter att USA:s försvarshögkvarter Pentagon slagit fast att världens kärnvapennationer är ytterst nära att utökas med ytterligare ett land.

Fem länder med kärnvapen

Det finns i dag fem erkända kärnvapenstater i världen.

- USA

- Storbritannien

- Frankrike

- Ryssland

- Kina

– De fem fick rätt att behålla sina kärnvapen i samband med att icke-spridningsavtalet (NPT) trädde i kraft 1970, uppger Svenska FN-förbundet.

Ytterligare fyra länder

Utöver dessa fem finns det ytterligare fyra stater som har kärnvapen.

- Indien

- Pakistan

- Israel

- Nordkorea

– I dagsläget finns det fler än 14 000 kärnvapenladdningar i de här nio länderna, enligt FN-förbundet.

Kan bli ett 10:e land

Men amerikanska myndigheter varnar nu för att diktaturen Iran kan producera tillräckligt mycket kärnvapenmaterial för att få fram ett vapen inom 12 dagar.

Iran skulle i så fall bli det 10:e kärnvapenlandet i världen och den fjärde diktaturen.

2015 slöts det så kallade Iranavtalet, JCPOA, mellan Iran, Ryssland, Kina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA, som då leddes av president Obama.

Avtalet begränsar hur mycket uran Iran får anrika vilket bromsar landets kärnenergiprogram.

2018 hoppade dock USA av avtalet efter ett beslut av president Trump.

Iran överskred då gränsen för hur mycket uran landet får anrika. I stället för 3,7 procent är nu landet uppe i väldigt mycket mer.

– IAEA har upptäckt att Iran nu har kapacitet att anrika 83,7 procent, rapporterar Reuters.

Ryssland och Ukraina

Beskedet skapar betydande oro i USA.

– 2018 när den dåvarande regeringen beslutade sig för att lämna avtalet hade det tagit Iran 12 månader att skapa en bomb, säger Pentagons policychef tillika vice försvarsminister Colin Kahl.

– Nu skulle det ta 12 dagar.

USA:s försvarsledning är extra oroliga med tanke på Irans ytterligare negativa utveckling på sistone.

– Stödjer Ryssland, konstaterar Pentagons policychef och hänvisar till kriget mot Ukraina.

Kraftig ökning

Iran har levererat vapen till Ryssland i form av exempelvis drönare.

Det har även framkommit att Regeringen Biden har föreslagit för Iran att återgå till avtalet men Iran har sagt nej, enligt Reuters.

– Dessutom har Irans lager av upp till 60 procent anrikat uran ökat med mer än tre gånger det senaste kvartalet enligt IAEA, uppger nyhetsbyrån.

Foto: Action Vance

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen