Yrkesgrupp i Sverige får 100 000 kronor i bonus

2024 05 30

Den som inte tar semester i sommar kan komma att kunna ta del av en saftig ekonomisk bonus.

På flera håll i Sverige är personalkrisen brinnande.

Framför allt råder det brist på folk inom vården. Tidigare i veckan varnade bland annat läkare i Sundsvall för katastrofscenarier till sommaren på grund av bristen på sjuksköterskor.

– Inte bara det att patienter kommer att lida, att patienter kommer att dö, utan vi kommer också behöva stå där och ta dessa beslut, sade överläkaren Alfred Janson Lantz, kirurg och ansvarig för traumasjukvården i Västernorrland, till SR Ekot.

Erbjuder 100 000 kronor

På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg uppges att patienter redan har dött som följd av nedskärningar.

Och nu går regioner i Sverige en desperat kamp mot klockan för att lösa personalbristen under juni, juli och augusti.

I Region Norrbotten erbjuds exempelvis medicinska sekreterare 25 000 kronor per vecka om man skippar semestern under högsäsongen. Totalt kan man tjäna 100 000 kronor om man jobbar mellan vecka 27 och 31, framhåller fackförbundet Vision.

Det här gäller

Förutsättningarna är även att man då får räkna med att hoppa in på de kliniker där behovet finns, vilket avgörs av respektive verksamhetschefer.

– I norra Sverige är sommaren kort och väldigt många vill vara lediga i juli, säger Moa Bjerner, divisionschef länssjukvården Region Norrbotten, i ett uttalande.

– Det här är ett av de verktyg vi använder för att kunna säkra tillgången på personal och därmed också patientsäkerheten. Medicinska sekreterare är väldigt viktiga för patientsäkerheten.

20 000 kronor

Flera andra regioner gör samma sak, även om det handlar om mindre summor. I Region Västmanland respektive Värmland erbjuder man vårdpersonal 20 000 kronor i bonus om man tar semester i september, rapporterar VLT.

Pandemiåret 2021 erbjöd den förstnämnda 14 000 kronor per vecka för en flyttad semester.

– Vi har ett annat förfarande i år. Har man väldigt tidig semester eller väldigt sen, men är på plats under de åtta veckorna mitt i sommaren, då får man en kompensation för det, säger Ingrid Edman, ordförande Vårdförbundet Västmanland, till tidningen.

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen