Xiomara Castro: Nu svärs Honduras första kvinnliga president in

2022 01 28

Xiomara Castro (Libre) är nu insvuren som Honduras första kvinnliga president. En politisk kris riskerar dock att sätta käppar i hjulet för hennes planer.

Xiomara Castro från Libre partiet är nu invald som president i Honduras. Hon lovar under sitt insvurningsringstal att ta itu med med de sociala orättvisor som finns i landet. Hon vill bland annat stoppa den internationella droghandeln och liberalisera landets strikta abortlagar, rapporterar BBC.

Kamala Harris närvarade

USA:s vicepresident Kamala Harris togs emot med stora applåder när hon närvarade vid Castros tillträdesceremoni. Bidenadministrationen hoppas att Castro ska  lyckas bekämpa fattigdomen i landet som gett bränsle åt den kraftiga utvandringen till USA. 

Diplomatiska band med Taiwan

Även Taiwans Vicepresident William Lai närvarade vid ceremonin, Honduras är ett av få länder som har diplomatiska band med landet.

Ersätter president med påstådda band till internationell droghandel.

Honduras tidigare president Juan Orlando Hernández har flera gånger blivit anklagad för att vara delaktig i den internationella droghandeln. Hans bror sitter fängslad i USA för samma brott. 

Konflikter inom partiet 

Hennes tillträde har inte skett friktionsfritt. Hon tillträder mitt i en tvist med oliktänkande inom sitt eget parti. Castro hade nått en överenskommelse med en annan kandidat, Salvador Nasralla, som hoppade av loppet för att stärka sina chanser till seger. I gengäld lovade Castro att stödja Herr Redondo, som är från Herr Nasrallas parti, som kongressledare.

Rivaliserande kandidater

Men en grupp inom hennes egna Libre-parti gjorde uppror mot den föreslagna kandidaten och gick i linje med National Party för att rösta för en av dess medlemmar att leda kongressen.

Detta har resulterat i att flera rivaliserande kandidater har utnämnt sig  själva till kongresschef – vilket kan leda till en förlamad lagstiftningsprocess.

Foto: Xiomara Castro De Zelaya FB.

Text: Redaktionen.


JUST NU: Stor explosion i New York – folk flyr lågorna

2025 11 06

En massiv explosion har inträffat i New York City.

Sju brandmän har förts till sjukhus efter att en bil exploderat i stadsdelen Bronx.

Det handlar om en explosion utöver det vanliga. Den lokala tidningen New York Post beskriver den som ”häpnadsväckande”.

– Böljande eldflammor och rökplymer reser sig högt över över gatan, skriver tidningen med hänvisning till filmklipp som fångat händelsen.

Andra videoklipp visar hur folk flyr i panik från lågorna.

– Bilder från efterdyningarna av bränderna visar utbrända fordon och trottoarer täckta av sot och skräp, rapporterar tidningen.

”Anses vara allvarliga”

Skadeläget är ännu oklart för de sju brandmänn som skadades i explosionen. Samtliga har förts till  sjukhuset Jacobi Hospital i Bronx.

Sheldon Temperman, läkare på Jacobi Hospital, beskriver läget som allvarligt men stabilt. 

– Brännskadorna anses vara allvarliga, men inte livshotande. De är vakna, alerta och kan prata, säger han till New York Post.

– En eldmur tornade upp sig och omringade dem. Jag kommer att vara orolig tills alla är hemma, men vi förväntar oss att de kommer att återhämta sig från sina skador, fortsätter läkaren.

Oklara omständigheter

Det är oklart vad som orsakat den massiva explosionen.

Händelsen utreds av två myndigheter – Bureau of Fire Investigation och Bureau of Fire Prevention.

LÄS MER: UPPGIFTER: Sverige nära jätteaffär

FAKTA: Explosioner

- En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg. Exempel: expansion av en komprimerad gas när dess behållare brister, förbränning av en luft–bränsleblandning i en motor, explosivt vulkanutbrott eller explosion av en stjärna (supernova).

- Förbränning kallas det då reaktionszonen utbreder sig långsammare än ljudhastigheten i mediet, detonation då reaktionszonen utbreder sig snabbare än ljudhastigheten.

Källa: Mediapoolen Västra Götaland

LÄS OCKSÅ: Trippelattack mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


Magdalena Andersson bestört: “Det är för jävligt”

2025 11 06

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekar ut ett växande problem som riskerar att tvinga folk till tystnad.

Under Bokmässan tidigare i höstas var både S-ledaren och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) från Göteborg på plats.

Den senaste lät då sin dotter och träffa Magdalena Andersson och lade senare upp en bild på mötet på sin Instagram.

Kort efteråt skrev och hotade en person att kommunalrådet borde “bli fråntagen sin dotter” och att personen “önskade att hon blir våldtagen och mördad av somalier, afghaner eller annan skit”, rapporterar GP.

S-ledaren: "För jävligt"

Andersson har nu fått ta del av uppgifterna om hotet.

Hon reagerar med bestörtning.

– Det säger något om hur brutaliserat tonläget är på sociala medier. Det är för jävligt att en företrädare, eller någon, ska behöva utstå sådant, säger Magdalena Andersson till lokaltidningen.

S-ledaren menar att hoten mot politiker är farligt för demokratin. Det kan leda till att folk inte vågar uttrycka sina åsikter och engagera sig, menar partiledaren.

Hon drar paralleller till mordet på tidigare statsministern Olof Palme och terrordådet på Utöya i Norge.

– Att det kan leda till döden har vi sett. Det är därför ord spelar roll.

Avgick efter hot

För tre veckor sedan valde Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt oväntat att avgå. Hennes förklaring var just den ökade hotbild mot henne som person.

– När man känner att man alltid behöver se sig över axeln och inte kan känna sig trygg i sitt eget hem, då har det kommit för nära, sade Anna-Karin Hatt på en pressträff vid tillfället.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Flera politiker har vittnat om samma sak.

I januari gick regeringen fram med förslaget att införa en skyldighet för kommuner och regioner att förebygg att kommunal- och regionråd utsätts för skada till följd av hot och våld. 

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller ansvaret för lokala politikers säkerhet. Den luckan täpper vi nu till, och med det kan säkerheten stärkas för medborgarnas valda företrädare i kommuner och regioner, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) då. 

Lagändringen trädde i kraft 1 juli tidigare i år.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen