Willys slår till mot salt och socker: Kraftig förändring föreslås

2026 06 24

Nu föreslår koncernen ett helt nytt regelverk i matbutiker runt om i landet.

Axfood uppmanar regeringen att införa gränsvärden för salt och socker i livsmedel.

– Genom att successivt sänka halterna i livsmedel där innehållet ofta är högre än många konsumenter känner till skapas en bred och konkurrensneutral förflyttning, lyder förslaget.

”Tydliga spelregler”

Regeringen har inte kommenterat den föreslagna ändringen. I dag rekommenderar Livsmedelsverket att saltintaget bör begränsas till 5–6 gram per dag. Intaget av socker rekommenderas till 25 gram per dag eller mindre.

Trots rekommendationerna anser Axfood att det krävs skärpta regler för att begränsa svenska folkets konsumtion av salt och socker.

–  Vi behöver göra det enklare att äta hälsosamt i vardagen. Om vi menar allvar med att förbättra folkhälsan måste vi skapa bättre förutsättningar för att successivt minska mängden salt och socker i de livsmedel som många äter varje dag. Det som behövs är tydliga och konkurrensneutrala spelregler, säger Simone Margulies, Axfoods vd och koncernchef. 

ANDRA LÄSER: Vill höja hastighetsgränsen – med 20 kilometer i timmen

Flera förslag

Utöver ett införande av gränsvärden för salt och socker i livsmedel föreslår Axfood följande åtgärder:

- Gör det möjligt att kommunicera förbättringar. Producenter och handel bör kunna informera om sänkta socker- och salthalter även när förbättringarna inte når dagens höga tröskelvärden för när sådana budskap får användas. 

- Stärk Nyckelhålets* roll. Ökad kännedom om Nyckelhålet kan hjälpa fler konsumenter att göra hälsosammare val och samtidigt ge en etablerad utgångspunkt för framtida gränsvärden. 

*Nyckelhålsmärkta produkter är exempelvis matvaror med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat

Foto: Axfood resp Jason Tunstra

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen