WHO varnar – yrkesgrupp i kris

2023 03 25

Bemanningssituationen vad gäller hälso-och sjukvården i Europa och Centralasien är i kris.

Under de kommande åren kommer åtminstone 12 miljoner nya sjuksköterskor behövas enligt den internationella organisationen International Council of Nurses.

Ett högnivåmöte i den rumänska huvudstaden Bukarest slutade med att alla länder nu uppmanas investera i sina hälsosystem, rapporterar SR.

– Vi tittar på att behöva byta ut någonstans mellan 12 och 13 miljoner sjuksköterskor under de närmaste åren. Utmaningens omfattning är enorm, säger Howard Catton, chef för International Council of Nurses.

Flera strejker

Under de senaste åren har flera strejker inom yrkesgruppen ägt rum i Europa.

 Över hundra tusen läkare och sjuksköterskor strejkade förra året i Frankrike.

I Storbritannien har de största strejkerna någonsin ägt rum bland såväl läkare och sjuksköterskor som ambulanspersonal.

– Sjuksköterskorna tar inte lätt på strejkåtgärder. Det faktum att vi har drivit våra sjuksköterskor till denna punkt, vi borde titta på grundorsakerna till det, fortsätter Catton.

Global brist

Det finns en global brist på hälso-och sjukvårdspersonal.

I synnerhet gäller det sjuksköterskor och barnmorskor, som representerar 50 procent av den nuvarande bristen inom yrket.

Det absolut största behovet av sjuksköterskor och barnmorskor finns i Sydostasien och Afrika.

Viktig roll

För att uppnå målen gällande den globala hälsan måste det finnas tillräckligt många utbildade och kompetenta sjuksköterskor, menar världshälsoorganisationen.

– Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och leverans av primär- och samhällsvård. De tillhandahåller vård i nödsituationer och kommer att vara nyckeln till att uppnå universell hälsoförbättring, framhåller WHO.

70 procent är kvinnor

I den globala arbetskraften är 70 procent av alla inom hälso- och sjukvård samt social arbetskraft kvinnor.

– Detta jämfört med 41 % inom alla sektorer. Sjuksköterskor- och barnmorskor utgör en betydande andel av den kvinnliga arbetskraften, förklarar WHO.

Foto: MedicAlert UK

Text: Redaktionen

Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen