WHO: Larmar om allvarligt virus – ökat med 45 gånger

2024 01 23

Det har skett en markant ökning av en virussjukdom.

2023 smittades hela 42 200 personer av sjukdomen.

Det är betydligt fler än tidigare.

– Detta är oroande, säger WHO:s Europachef, Hans Henri P. Kluge, i ett uttalande.

Det här har hänt

2022 smittades cirka 941 personer i Europa. 2023 hade den siffran stigit till 42 200 personer.

Det är en markant ökning.

– Hälsochefer varnar nu för att fallen ökar och att brådskande åtgärder behövs för att förhindra ytterligare spridning, uppger BBC.

Det här är viruset

Virussjukdomen det gäller är mässlingen.

Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är det alarmerande att så många smittades förra året.

Det är en nästan 45-faldig ökning av mässlingfall i Europa.

Vaccin

Det finns vaccin mot sjukdomen. Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund ges i två doser.

Den första vid ett års ålder och den andra när ett barn är cirka tre år och fyra månader gammalt.

Vaccinet är mycket effektivt för att skydda mot mässling.

Förklaringen

Enligt WHO finns en förklaring till att antalet som insjuknat har ökat.

Vaccinationsfrekvensen för den första dosen av vaccinet, som skyddar mot mässling, har sjunkit.

Det sjönk från 96 % 2019 till 93 % 2022 över hela Europa. Upptaget av den andra dosen sjönk från 92 % till 91 % under samma period.

Den till synes lilla minskningen av antalet vaccinationer betyder att mer än 1,8 miljoner barn i Europa missade en mässlingsvaccination under dessa två år.

– Covid-19-pandemin påverkade avsevärt immuniseringssystemets prestanda under denna period, vilket resulterade i en ansamling av ovaccinerade och undervaccinerade barn", rapporterade WHO.

WHO uppger att 95 % av barnen behöver vaccineras med två doser mot mässling för att förhindra spridningen av den mycket smittsamma sjukdomen.

Allvarlig sjukdom

Mässling kan vara en allvarlig sjukdom i alla åldrar.

Det börjar ofta med hög feber och utslag, som normalt går över inom 10 dagar. Men det kan uppstå komplikationer som lunginflammation, hjärnhinneinflammation, blindhet och kramper.

– Alla länder i den europeiska regionen uppmanas att upptäcka och reagera på mässlingsutbrott snabbt, tillsammans med att ge vaccin till fler människor, uppger WHO enligt BBC.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen