Wallenbergs kritik – ”sker på bekostnad av vår ekonomi”

2024 05 23

Jacob Wallenberg är kritisk till ett omdiskuterat förslag.

Det handlar om förslaget om arbetstidsförkortning.

I helgen diskuterades frågan på LO:s kongress, och man kom fram till att kortare arbetstid är ett förslag som bör drivas hårdare.

Även Socialdemokraterna har gläntat på dörren till förslag om arbetstidsförkortning.

Men Jacob Wallenberg, styrelseordförande för Svenskt Näringsliv och ordförande för Investor, är kritisk till förslaget.

”Lägre underlag för välfärd”

En förkortad arbetstid skulle riskera att skada Sveriges ekonomi, säger han i en intervju med Dagens Eko.

– Går vi ner i arbetstid så kommer det att ske på bekostnad av vår konkurrenskraft och landets ekonomiska utveckling, och vi får ett lägre underlag för den välfärd som vi ju faktiskt är väldigt stolta över. Så det här är en svår och komplicerad fråga, och vi får se vart politiken tar den, säger Jacob Wallenberg till radiokanalen.

Från fackligt håll förbereder man de krav man vill föra fram i nästa års avtalsrörelse, och det är inte bara kortare arbetstid som diskuteras.

Industrifacken har också gått ut med att lönekraven kommer att öka.

– Jag ska absolut inte gå in i parternas förhandlingar, jag kan bara konstatera att inflationen är på väg ner, och det är en viktig ingrediens i de framtida diskussionerna, säger Jacob Wallenberg.

Andersson gläntar på dörren

LO har alltså gått ut med att man vill kämpa för kortare arbetstid – främst genom avtal, även om man inte utesluter att även lagstiftning kan komma på tal.

Även S har gläntat på dörren till förslaget, utan att säga uttryckligen att man vill jobba för en arbetstidsförkortning.

– Jag förstår att den här frågan har seglat upp. Det finns en orättvisa mellan dem som kan jobba hemma och dem som behöver åka till jobbet varje dag, säger partiledare Magdalena Andersson, enligt Dagens Arena.

– Det handlar ju ofta om människor som jobbar i LO-yrken, som inte kan lägga i en tvättmaskin på lunchen. Den orättvisan har ju ökat. Så det är naturligt att frågan om arbetstidsförkortning har kommit upp, säger Andersson.

Partiledaren lovar inte, men utesluter inte heller, att S kan komma att verka för arbetstidsförkortning.

Foto: VisbyStar, Wikipedia

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen