Vladimir Putin tvärvänder – erkänner problem

2024 10 30

Vladimir Putin erkänner nu att Ryssland har problem.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har Kreml varit ovilligt att medge inhemska problem.

Nu uttalar sig dock Vladimir Putin om hur läget ser ut inrikes - och pekar på att det finns svårigheter i den ryska ekonomin.

Det rapporterar Newsweek.

Sanktionerna påverkar

Mängder av västerländska länder har infört olika typer av sanktioner som slår hårt mot olika delar av landets ekonomi.

Vladimir Putin medger nu att sanktionerna mot Ryssland och bristen på arbetskraft har bidragit till den ekonomiska turbulensen i landet.

– Svårigheter och obalanser kvarstår i ekonomin. De orsakas främst av de svåra förhållanden under vilka vi bygger upp industriell, jordbruksmässig och finansiell potential, säger han enligt Newsweek.

Höjt igen

Den ryske ledaren uttalade sig dagarna efter att den ryska centralbanken höjt styrräntan till rekordhöga 21 procent.

Det har även marknadsanalytikern Grzegorz Drozdz kommenterat.

– Dessa höjningar har avsevärt ökat kostnaden för nya lån och lån med rörlig ränta. Den ryska rubeln fortsätter att försvagas trots höga realräntor, säger Drozdz.

Svantesson säker

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) har skrivit om saken.

Hon framhåller via regeringens hemsida att “Ryssland ljuger om deras ekonomiska styrka: Sanktionerna fungerar - och fler behövs”.

– Faktum är att det finns många tecken på att den ryska krigsekonomin försämras, skriver Finansministern.

– Sanktionerna och andra åtgärder för att försvaga den ryska ekonomin är effektiva, men ännu mer kan göras. Vi måste fortsätta att öka trycket på Putins regim och stödja Ukraina.

“Inte en oändlig källa”

Svantesson fortsätter.

– Rysk BNP växer visserligen, men ekonomin är i allt högre grad inriktad på krigsindustrin, som upprätthålls av stora finanspolitiska stimulanser. Detta är inte en oändlig källa till tillväxt och inte heller ett tecken på en stabil ekonomi.

– Den svagare rubeln höjer importpriserna och bidrar till en allt högre inflation, trots att den ryska centralbanken försöker bekämpa den med höga räntor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen