1okt2025

VITTNEN: Ryska soldater öppnade eld mot ukrainska barn

2022 03 23

Ryska soldater har öppnat eld mot bilar med små barn i som försöker fly från den belägrade staden Mariupol. Det var tydligt uppmärkt att barn fanns i bilarna.

Det berättar chefen för Mariupols Universitet, Mykola Trofymenko, som även sitter i stadsfullmäktige i staden, för BBC News.

Tillsammans med sin fru och sin femåriga son har han i samband med en mycket dramatisk flykt lyckats ta sig till den västra staden Lviv, där han försöker återupprätta Mariupols Universitet.

Gömt sig i veckor

Innan familjen bestämde sig för att försöka fly gömde de sig i veckor med ett 80-tal andra i ett källarutrymme, samtidigt som staden ständigt attackerades av rysk beskjutning. Till slut bestämde sig familjen för att lämna.

Anslöt sig till kolonn

Trofymenko berättar att de anslöt sig till en kolonn av bilar, ledda av Internationella Röda Korset. Det som hände sedan kommer han aldrig glömma.

– Vi kunde fly från staden. Vi nådde Vasylivka, inte långt från Zaporizjzja, efter att ha passerat 15 ryska kontrollpunkter, säger han till BBC News.

Korsade minfält

Väl där hjälpte den nationella ukrainska polisen den stora kolonnen av bilar att korsa minfältet.

– Vi såg att ett par bilar som träffades av bomber för att de inte kunde ta sig över minfälten, berättar Trofymenko.

Öppnade eld

Kolonnen av bilar närmade sig en av de ukrainska kontrollposterna. Då hände det avskyvärda.

– Vid ingången till en av kontrollposterna började ryssarna skjuta mot bilarna med vita band på dörrarna och inskriptionen ”barn” på fönsterna. De träffade en bil, sju eller åtta bilar bort från vår bil, säger Trofymenko.

Kan inte förstå

Att bilarna var mycket tydligt uppmärkta på ett sätt som inte gick att missförstå och som klargjorde att det fanns barn i fordonen stoppade inte de ryska soldaterna från att öppna eld enligt vittnena.

Universitetschefen berättar att ryssarna sköt mot en bil innehållandes två små barn i baksätet.

Grymheter från soldaterna

– Jag kan inte först hur folk kan göra något sånt här. Naturligtvis skyller vi kriget på Putin, men vanliga soldater sköt mot civila, säger Trofymenko till BBC.

Det har rapporterats om en rad grymheter från de ryska soldaterna mot civila under den ryska arméns krig i Ukraina vilket väckt frågor om soldaternas agerande alldeles oavsett den del av ansvaret som vilar på diktatorn Putin. 

Krigsbrott

Bland annat har det uppmärksammats hur en privatbilist blev stressad när han kom körandes och upptäckte att ryska stridsfordon fanns på samma väg. Han stannade då bilen och klev ur med händerna över huvudet för att tydligt markera att han inte utgjorde någon fara.

Men de ryska soldaterna tog ändå fram gevären och sköt mannen. Händelsen lyfts nu fram som ett tydligt krigsbrott.

Foto: D. Tengyart

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen