Vissa kan behöva sluta använda Bank-ID och Swish

2024 04 22

Flera mobiltelefoner kommer att få betydligt färre uppdateringar framöver.

Bank-ID och Swish är två exempel på digitala lösningar vad gäller betalmedel.

Miljontals svenskar använder apparna dagligen, och säkerhetskraven är stora för att se till att inte känsliga uppgifter hamnar i fel händer.

Nu kommer flera mobiltelefoner få betydligt färre uppdateringar framöver, och därmed bör användare antingen skaffa nya versioner eller sluta använda känsliga appar som Bank-ID och Swish.

Det rapporterar PC Tidningen.

Dessa telefoner

Det är flera Samsung-telefoner vars säkerhet nu kan vara bristande på grund av avsaknaden av uppdateringar.

Den som har någon av följande telefoner kan behöva undvika att använda Bank-ID och Swish.

- Samsung Galaxy 20

- Samsung Galaxy S20+

- Samsung Galaxy S20 Ultra

- Samsung Galaxy S20 FE

- Samsung Galaxy Note 20

- Samsung Galaxy Note 20 Ultra

– Om din mobiltelefon inte längre får säkerhetsuppdateringar bör du undvika att använda appar med känslig information, till exempel bank-appar, betal-appar och så vidare, framhåller PC Tidningen.

Blir mer sårbar

Mobiltelefoner som inte längre får återkommande säkerhetsuppdateringar blir mer sårbara och risken att påverkas av infekterad kod ökar därmed.

Säkerhetsproblem uppdateras ofta, och därför är det viktigt att bara använda känsliga appar om mobiltelefonen uppdateras återkommande och kan hantera problemen.

Annars kan skadlig kod ställa till med stora problem då telefonen är känslig för hackerattacker.

18 miljoner identifieringar

Bank-ID och Swish har blivit en viktig del av mångas vardag och det är av stor betydelse att säkerheten prioriteras.

– I genomsnitt genomförs 18 miljoner identifieringar och underskrifter med BankID varje dag, framhåller Bank-ID via sin webbsida.

– Det gör BankID till en viktig del av det svenska digitala ekosystemet. Vårt uppdrag är att hålla BankID säkert och tillgängligt, dygnet runt årets alla dagar.

Många användare

I dagsläget har Swish ungefär 8,4 miljoner användare och 325 000 företag tar betalt med Swish.

93 procent av användarna skickar eller tar emot en betalning varje månad.

Foto: Swish resp

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen