Virus på frammarsch – “räcker inte med handsprit”

2024 02 23

Så kallade norovirus härjar kraftigt i både Sverige och Finland.

Redan förra veckan kom de första larmen från olika regioner i Sverige.

En av dem var Jönköping som noterat en stor ökning av personer smittade av just norovirus – i folkmun mer känt som vinterkräksjukan.

– Det är ganska mycket här när vi tittar på antalet fall, det går uppåt, sade biträdande smittskyddsläkare på Länssjukhuset Ryhov till Jönköpings-Posten tidigare i februari.

Högre än vanligt

Nyligen meddelade även Folkhälsomyndigheten att antalet människor som drabbats av vinterkräksjuka är ovanligt högt.

– Antalet rapporterade fall de senaste veckorna är högre än motsvarande veckor förra säsongen och årets säsongstopp ser ut att komma ett par veckor tidigare än förra året, framhåller myndigheten.

Nu slår även Sveriges grannland larm om en kraftig ökning.

Och för att ta kål på norovirus, som slår mot både skolor och arbetsplatser, räcker inte handsprit.

– Man måste alltid förstår tvätta händerna med tvål i 40 sekunder för att det ska ha en inverkan. Sedan sköljer man bort alla virus med vatten, säger Haider Al-Hello, specialforskare vid finska institutet för hälsa och välfärd, THL, till Yle Uutiset.

Magsjukekaos på café

Folkhälsomyndigheten i Sverige har även noterat ett växande antal sökningar på sjukvårdsupplysningen 1177.se gällande vinterkräksjuka.

– De flesta som får vinterkräksjuka behöver inte söka vård, utan blir friska efter några dagar, framhåller sjukvårdsupplysningen.

Samtidigt finns det ett par saker att tänka på.

En är exempelvis att man kan bära på viruset utan att känna några symptom. Så var till exempel fallet när 15 personer blev magsjuka i vinterkräksjukan på ett och samma café i Jönköping efter att ha ätit semlor.

Smittan fick sannolikt dessutom bättre förutsättningar att spridas på grund av att caféet hade spätt ut handtvålen med vatten.

– I det här fallet var den så utspädd att den inte fyllde någon funktion och då finns det risk för ökad smittspridning, säger Maria Borg, miljöinspektör i Jönköpings kommun, till Sveriges Radio.

Foto: Curology

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen