VIROLOG: Så farlig är “Kentaur”

2022 07 15

Den nya varianten av omikron kan mycket väl komma att dominera i Sverige.

Däremot bör inte svenska folket oroa sig över att den skulle vara farligare än de virusvarianter vi har sett av covid-19 hittills.

Det menar virologiprofessorn Niklas Arnberg i en intervju med Aftonbladet.

– Det finns ännu ingenting som tyder på att den är mer farlig än någon annan variant hittills, säger han.

Smeknamnet myntades på Twitter

Formellt är namnet på den senaste varianten, som konstaterade sitt första fall i Danmark igår, BA.2.75.

Omikronvarianten är dock mer känd som “Kentaur” eller “Kenaturen”, ett smeknamn den ska ha fått efter att det myntades på sociala medier, enligt Washington Post.

Muterat flera gånger

Kentaur dominerar redan i Indien, där varianten växt från att stå för 2 procent till 23 procent av covid-19-fallen i landet.

Det anmärkningsvärda med varianten är att den tycks ha muterat fler gånger än normalt, vilket teoretiskt sett skulle kunna göra den farligare.

“Undviker immunförsvaret”

– Det är en variant som verkar kunna undvika immunförsvaret som vi har fått av vaccin och andra varianter som vi infekterats med tidigare. Vi vet inte, men vi räknar med att vaccinen ändå kan skydda mot svår sjukdom och död orsakad även av BA 2.75, eftersom det fungerat så hittills med vaccin och nya varianter, säger Niklas Arnberg till Aftonbladet.

FHM följer utvecklingen

Inget fall har än så länge konstaterats i Sverige, men det är sannolikt att den skulle kunna konkurrera ut exempelvis BA.5. som är den omikronvariant som för närvarande dominerar här, är virologens teori.

Folkhälsomyndigheten följer för närvarande utvecklingen.

– Folkhälsomyndigheten bevakar kunskapsläget om den nya omikronvarianten BA.2.75, som ECDC har rapporterat om. Den finns än så länge inte påvisad i Sverige, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Dansk professor: risk för ny våg

Efter att “Kentaur” bekräftades i Danmark har dansk virusexpertis varnat för att att det kan bli tal om en ny smittovåg.

– Det är klart att när det kommer en ny subvariant och den kan sprida sig, som vi ser i Indien och andra länder, då måste vi givetvis ägna särskild uppmärksamhet åt den, säger Søren Alexandersen, virusforskare och verksam vid Statens Serum Institut i Danmark till TV2.

Arkivfoto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen