Vintern har anlänt på flera platser i den svenska fjällvärlden. Tarfala och Stekenjokk var först ut.

– För att det ska räknas som meteorologisk vinter krävs att dygnsmedeltemperaturen är noll grader eller lägre under fem dygn i följd, förklarar Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– Vinterns ankomstdatum blir då det första av dessa fem dygn.

Inte hänt sedan 2009

Kylan har bitit sig fast i delar av norra Sverige. I Naimakka, som ligger längst upp i norr nära den finska gränsen, har temperaturen sjunkit till −14,7 grader. Det är den kallaste svenska temperaturen som uppmätts så tidigt i oktober sedan 2009. Det är också den kallaste temperaturen hittills under säsongen.

Samtidigt är läget annorlunda i de södra delarna av landet.

– I delar av västra Svealand och sydöstra Norrland anlände den meteorologiska hösten omkring tre veckor senare än normalt, säger Lasse Rydqvist.

– Även längre söderut har hösten varit sen. I exempelvis Borås inföll höstens ankomstdatum den 7 oktober, ungefär en vecka senare än normalt.

Läs mer: Prisras på populär vara – 64 procent billigare

Se upp för löv

Under hösten fäller träden sina löv. Inte helt ofarligt, enligt Lasse Rydqvist.

– Det är inte bara frost och is som kan orsaka sliriga vägar, utan också de färgglada löven som faller i mängder, säger han.

– Lövhalka uppstår när blöta löv lägger sig på vägar, trottoarer och cykelbanor.

Friktionen försvinner

De blöta löven gör att friktionen mellan asfalten och skorna eller däcken blir minimal. Även tågen kan få problem, vilket kan leda till förseningar.

– För fotgängare och cyklister är det viktigt att vara extra försiktiga på lövtäckta ytor, särskilt när det är fuktigt. Att ha rejäla skor eller däck med bra grepp är viktigt, framhåller Lasse Rydqvist.

– Tågtrafiken påverkas också av lövhalka, då löv som fastnar på spåren gör att tågen har svårt att få grepp och kan behöva bromsa i god tid.

Läs också: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm 

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen