Vinterkräksjukan sprids – så skyddar man sig bäst

2023 01 05

Sjukvården har varit hårt belastad de senaste veckorna och det är inte bara corona, influensan och RS-viruset som drabbar allmänheten.

Flera riskpunkter

Många drabbas även av vinterkräksjukan som inte minst sprids när man tar på olika ytor som kan vara svåra att undvika:

- Dörrhandtag i fastigheter och hissar

- Kundkorgar och kundvagnar i butiker

- Knappar vid kortterminaler vid kassorna

- Hälsar på andra genom att ta i handen

- Knappar i hissar

- Sedlar och mynt

Bästa knepet

Det finns emellertid bra metoder för att försöka att skydda sig.

– Det allra, allra viktigaste – det är ju att tvätta händerna, säger smittskyddssjuksköterska Kirsti Lindström vid Region Blekinge, till Sveriges Radio

Och det är speciellt vid ett återkommande tillfälle som det är extra viktigt att tvätta sig.

– Tvätta händerna när man kommer hem, betonar hon.

Och det är inte tvätt med riktigt varmt vatten som är lösningen.

Det är inte ens tvätt med handsprit som är bästa sättet. Istället är det något väldigt vanligt som är bästa knepet för att undvika vinterkräksjukan.

– Tvål och vatten, säger Kirsti Lindström.

Hon får medhåll av epidemiolog Elise Ydring, Folkhälsomyndigheten

– Genom att tvätta händerna med tvål och vatten minskas risken för att smittan sprids vidare och att man själv insjuknar, säger hon.

Tre knep till

Generellt sett sträcker sig säsongen för vinterkräksjuka från november till april.

Andra bra sätt att motverka smitta är följande:

- Undvik trängsel

- Vad försiktig med att ta i allmänna ytor

- Undvik tyghandduk – välj pappersstycke istället

Fakta: Vinterkräksjukan

- Orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar.

- Virus kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.

- Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.

- Viruset kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk och via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen