VINDKRAFT: Två förslag ska få kommuner att satsa på vindkraft

2022 12 18

Andelen vindkraftverk som stoppas har ökat kraftigt i Sverige. Men trenden kan vända.

Det hoppas Mönsterås kommunalråd Anders Johansson (C) som hoppas att två konkreta förändringar ska få utvecklingen att vända.

Lokalbefolkningen ska få stöd

Han menar att det handlar om ekonomiska styrmedel som ger stöd till lokalbefolkningen som berörs.

– Det måste komma fram ersättningar till de närboende, säger centerpartisten.

Han vill även se att de kommuner som säger ja till vindkraft får en tydlig finansiell morot.

– Och det måste komma fram ersättningar till de kommuner som accepterar vindkraft. Pengarna som kommer in från en vindkraftsproduktion måste hamna lokalt, säger han till Sveriges Radio.

Minskat från 57 till 22 %

Satsningarna på vindkraft i Sverige har drabbats av stora hinder de senaste åren.

– Under 2021 beviljades 121 verk tillstånd i första instans, medan 454 verk fick nej. Det betyder att endast 22 procent av verken fick tillstånd 2021, rapporterar Tidningen Energi.

Tidningen presenterar utvecklingen av andelen vindkraftverk som fått tillstånd i ansökningar som beslutats de senaste åren:

Årtal Andel ja

2016 57 %

2017 51 %

2018 45 %

2019 46 %

2020 39 %

2021 22 %

Renar och artskydd

– Det blir allt svårare att bygga ut vindkraften i Sverige. Ett problem är att många kommuner lägger in sitt veto, inte sällan pressade av den lokala opinionen, uppger SR Kalmar.

Av de 454 vindkraftverken som inte fick tillstånd under 2021 stoppades 170 verk av det kommunala vetot innan miljöprövningen kunde färdigställas. Av de 284 vindkraftverk som kom vidare till miljöprövningen stoppades 139 verk av rennäring och 67 av artskydd/naturvård, enligt Tidningen Energi.

Pengar jätteviktigt

Den förra regeringen tillsatte en utredning om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som handlar om att kompensera de som påverkas av vindkraftutbyggnad och att skapa morötter för kommunerna att satsa på vindkraft.

– Det tror jag är jätteviktigt. Pengarna som kommer in från en vindkraftsproduktion måste hamna lokalt, säger Mönsterås kommunalråd Anders Johansson (C).

– I dag så vet vi till exempel att fastighetsskatten hamnar i Stockholm från de här. Varför ska skatten hamna i Stockholm när det produceras i Mönsterås kommun.

– Och det är våra medborgare som tar eventuella nackdelar, säger han till SR.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen