VINDKRAFT: Två förslag ska få kommuner att satsa på vindkraft

2022 12 18

Andelen vindkraftverk som stoppas har ökat kraftigt i Sverige. Men trenden kan vända.

Det hoppas Mönsterås kommunalråd Anders Johansson (C) som hoppas att två konkreta förändringar ska få utvecklingen att vända.

Lokalbefolkningen ska få stöd

Han menar att det handlar om ekonomiska styrmedel som ger stöd till lokalbefolkningen som berörs.

– Det måste komma fram ersättningar till de närboende, säger centerpartisten.

Han vill även se att de kommuner som säger ja till vindkraft får en tydlig finansiell morot.

– Och det måste komma fram ersättningar till de kommuner som accepterar vindkraft. Pengarna som kommer in från en vindkraftsproduktion måste hamna lokalt, säger han till Sveriges Radio.

Minskat från 57 till 22 %

Satsningarna på vindkraft i Sverige har drabbats av stora hinder de senaste åren.

– Under 2021 beviljades 121 verk tillstånd i första instans, medan 454 verk fick nej. Det betyder att endast 22 procent av verken fick tillstånd 2021, rapporterar Tidningen Energi.

Tidningen presenterar utvecklingen av andelen vindkraftverk som fått tillstånd i ansökningar som beslutats de senaste åren:

Årtal Andel ja

2016 57 %

2017 51 %

2018 45 %

2019 46 %

2020 39 %

2021 22 %

Renar och artskydd

– Det blir allt svårare att bygga ut vindkraften i Sverige. Ett problem är att många kommuner lägger in sitt veto, inte sällan pressade av den lokala opinionen, uppger SR Kalmar.

Av de 454 vindkraftverken som inte fick tillstånd under 2021 stoppades 170 verk av det kommunala vetot innan miljöprövningen kunde färdigställas. Av de 284 vindkraftverk som kom vidare till miljöprövningen stoppades 139 verk av rennäring och 67 av artskydd/naturvård, enligt Tidningen Energi.

Pengar jätteviktigt

Den förra regeringen tillsatte en utredning om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som handlar om att kompensera de som påverkas av vindkraftutbyggnad och att skapa morötter för kommunerna att satsa på vindkraft.

– Det tror jag är jätteviktigt. Pengarna som kommer in från en vindkraftsproduktion måste hamna lokalt, säger Mönsterås kommunalråd Anders Johansson (C).

– I dag så vet vi till exempel att fastighetsskatten hamnar i Stockholm från de här. Varför ska skatten hamna i Stockholm när det produceras i Mönsterås kommun.

– Och det är våra medborgare som tar eventuella nackdelar, säger han till SR.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen