Vill se mängder av lågprisbutiker – ”Skapa ett snabbspår”

2025 03 22

De höga matpriserna har vållat stor debatt den senaste tiden.

Detta inte minst i samband med bojkotten av de så kallade ”matjättarna” som har väckt reaktioner både för och emot initiativet.

Nu kommer förslag om ett ”snabbspår” för att göra det lättare för lågprisbutiker att etablera sig.

”Vill skapa ett snabbspår”

Det är Moderaterna i Stockholms stad som vill göra det betydligt lättare att etablera lågprisbutiker, rapporterar SVT.

– Vi vill skapa ett snabbspår för den typen av butiker. När vi ser att konkurrensen är dålig ska vi snabbt kunna ändra detaljplaner så vi får in ett bredare utbud, säger oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M) till kanalen.

Intresset för lågprisbutiker är stort bland svenska folket, och har ökat betydligt i takt med att inflationen stigit.

Samtidigt är det ibland krångligt att etablera nya butiker och konkurrera med jättar som Ica och Axfood, som dominerar marknaden.

”Ingen skulle vägra en skobutik att öppna”

Lågpriskedjor som Willys har velat öppna butiker på många fler platser runt om i Sverige, men har hindrats av kommunerna, rapporterade DN i december 2024.

En granskning från Konkurrensverket av statistik från 2022 visade att det då fanns över 100 kommuner i Sverige som saknade lågprisbutiker.

Konkurrensverket menar att runt en miljon svenskar saknar tillgång till lågprisalternativ. Samtidigt uttrycker lågpriskedjor frustration över svårigheten att få öppna butik.

– Ingen skulle få för sig att vägra en skobutik att öppna, men mataffärer kan man stoppa utan tydliga skäl, sade Willys etableringschef Heinz Möller till tidningen i december.

Och nu föreslår alltså Moderaterna i Stockholm att man bör skapa ett ”snabbspår” för lågprisbutiker.

”Har inte tid att vänta”

I Sverige har vi en låg andel lågprisbutiker jämfört med andra länder i Europa, rapporterar kanalen.

Att starta ny livsmedelsbutik kan idag vara krångligt, bland annat för att det innebär att kommunen kan behöva ändra i detaljplanen, vilket kan ta flera år.

Moderaterna i Stockholm menar alltså att detta måste ändras och att man måste skapa ett snabbspår för att få igång etableringen av nya lågprisbutiker.

– På många platser i Stockholm finns det bara en enskild matbutik, det innebär att du inte har den här prispressen som behövs. Vi måste börja få in fler matbutiker nu, vi har inte tid att vänta, säger Dennis Wedin (M) till kanalen.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen