Vill hindra att Sverige utvecklas som Polen, Ungern och Trump-USA

2021 06 27

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni oroas av utvecklingen i Polen och Ungern och ger nu fem förslag för att öka skyddet av Sveriges demokrati.

– Vår demokrati kan inte tas för given. Polen och Ungern är aktuella exempel i Europa där en sådan stabilitet har uteblivit. Där har auktoritära regeringar angripit domstolarnas oberoende, nonchalerat avtal om mänskliga rättigheter och kopplat ett hårt grepp om medierna. Och det har bara gått några månader sedan USA:s bortröstade president Donald Trump tillsammans med en stor del av sina partivänner i kongressen vägrade att erkänna ett valresultat, framför Nyamko (L) i SvD idag.

Hon vill att Sverige drar lärdom utan att bli alarmistiskt.

– Även om demokratin i Sverige inte är akut hotad är skyddet för demokratin alldeles för skört den dagen ett hot liknande det i USA, Polen eller Ungern skulle uppstå, menar hon.

Fem liberala förslag

Liberalerna ger i korthet följande fem förslag för att stärka skyddet för svensk demokrati:  

✅ 1) Grundlagsskyddet för demokratin måste stärkas. Det räcker med en rösts majoritet vid två omröstningar och ett mellanliggande val för att ta bort vilka delar av grundlagen som helst. Grundlagsskyddet är därmed inte starkare än att hela demokratin teoretiskt skulle kunna avskaffas på drygt ett års tid. Grundlagsskyddet för de demokratiska strukturerna måste stärkas.

✅ 2) Författningsdomstol.Skyddet är svagt mot statligt maktmissbruk och att regeringar sätter sig över lagen. Sverige saknar det som många andra demokratier har, nämligen en författningsdomstol som kan upphäva lagar eller bestämmelser som strider mot fri- och rättigheterna. Sverige behöver en författningsdomstol.

✅ 3) Skydda domstolarna.Domstolarna är alltför sårbara i ett framtida läge då statens makt missbrukas. Det finns inget skydd mot att staten försöker få bort misshagliga domare genom att tvångspensionera dem, på det sätt som den polska regeringen gjort. Inget hindrar heller att en regering stärker kontrollen över landets högsta domstolar genom att kraftigt öka antalet domare, alternativt sätta käppar i hjulet genom att vägra utse nya domare efter vakanser. Utöka grundlagsskydd för domstolarna och domarväsendet väsentligt och skydda mot maktmissbruk.

✅ 4) Oberoende public service.I länder där demokratin rullats tillbaka har mediernas frihet snabbt beskurits. I Sverige saknas garantier för public service-mediernas journalistiska oberoende. Det finns inte majoritet för att grundlags­skydda public service-mediernas oberoende; därför föreslår vi i stället att skyddet stärks genom en mer oberoende ställning för den så kallade ägarstiftelsen för public service-medierna liksom för Granskningsnämnden för radio och tv. Aktiva eller nyligen avgångna politiker eller politiska tjänstemän bör sitta där.

✅ 5) Låt domstolar avgöra upphävandet av valresultat.I dag lägger Liberalerna också ett nytt förslag för att värna skyddet för en central del av demokratin – valsystemet. Vi vill ändra reglerna så att det aldrig uppstår någon risk för att valresultat kan upphävas på rent politiska grunder.

Makten att upphäva överklagade valresultat bör flyttas från Valprövnings­nämnden, som består av sex politiskt valda ledamöter samt en domare som ordförande, till utbildade domare, till exempel genom att Valprövnings­nämndens beslut i sådana ärenden måste bekräftas av Högsta domstolen eller Högsta förvaltnings­domstolen.

Robustare skydd

– För Liberalerna är det centralt att den liberala demokratin och domstolarnas oberoende inte bara värnas, utan också stärks. Det behövs ett robustare skydd för de rättigheter som generationerna före oss erövrade. Bättre hundraårspresent kan den svenska demokratin inte få. Friheten måste försvaras, anser Nyamko (L).

Läs förslagen mer i detalj i SvD idag.

Foto: Nyamko Sabuni, FB, Donald Trump, FB, resp. EPP

[yop_poll id="276"]

31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Hundratals drönare drar in – total förvirring i Ryssland

2026 05 31

Ukraina har gång på gång slagit till långt bakom den ryska fronten.

Med drönarattacker som sträcker sig hundratals mil in i Ryssland är stora delar av befolkningen i riskzonen att drabbas. Det gäller även huvudstaden Moskva, som flera gånger utsatts för attacker.

Nu avslöjar Ukraina en taktik som de använder vid sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

I samband med de planerade attackerna skickar de upp hundratals drönare i luften, för att förvirra det ryska luftförsvaret, rapporterar Kyiv Post.

– Det här är lockbeten, säger en befälhavare för den ukrainska underrättelsetjänsten HUR, enligt tidningen.

– Vi har skickat hundratals av dem. Vissa är tomma, andra bär en stridsladdning som är liten, men tillräcklig för att förstöra luftförsvarssystemen.

Radarsystemen klarar inte av det

Tack vare den ukrainska strategin klarar de ryska luftförsvaren och radarsystemen inte av att hantera anfallen, och avgöra vilka drönare som innehåller sprängämnen, uppger Kyiv Post.

– Endast en liten procentandel av de uppskjutna drönarna är utrustade med tunga sprängladdningar, medan en parallell våg av lockbeten samtidigt skickas upp för att överbelasta de ryska radarsystemen, framhåller tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Avslöjar sig

Att skicka in en stor mängd drönare utan sprängladdningar fyller flera syften.

Det ryska försvaret slösar onödig ammunition på att skjuta ner ofarliga ukrainska drönare, men det finns ytterligare en fördel för Ukraina.

– De avslöjar de exakta geografiska koordinaterna för sina radar- och luftförsvarsenheter. De beväpnade drönarna kan sedan slå till mot de exponerade positionerna, uppger tidningen.

Användes i natt

Den ukrainska strategin användes bland annat under natten mot söndag.

Då träffades ett oljeraffinaderi i Saratov med en stor brand som följd.

Och avledningsmanövern används i allt större utsträckning när Ukraina slår mot mål djupt inne i Ryssland.

– Denna kalkylerade användning av högteknologiska lockbeten utgör den taktiska grunden för Ukrainas utökade djupattacker, rapporterar tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen