Vill hindra att Sverige utvecklas som Polen, Ungern och Trump-USA

2021 06 27

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni oroas av utvecklingen i Polen och Ungern och ger nu fem förslag för att öka skyddet av Sveriges demokrati.

– Vår demokrati kan inte tas för given. Polen och Ungern är aktuella exempel i Europa där en sådan stabilitet har uteblivit. Där har auktoritära regeringar angripit domstolarnas oberoende, nonchalerat avtal om mänskliga rättigheter och kopplat ett hårt grepp om medierna. Och det har bara gått några månader sedan USA:s bortröstade president Donald Trump tillsammans med en stor del av sina partivänner i kongressen vägrade att erkänna ett valresultat, framför Nyamko (L) i SvD idag.

Hon vill att Sverige drar lärdom utan att bli alarmistiskt.

– Även om demokratin i Sverige inte är akut hotad är skyddet för demokratin alldeles för skört den dagen ett hot liknande det i USA, Polen eller Ungern skulle uppstå, menar hon.

Fem liberala förslag

Liberalerna ger i korthet följande fem förslag för att stärka skyddet för svensk demokrati:  

✅ 1) Grundlagsskyddet för demokratin måste stärkas. Det räcker med en rösts majoritet vid två omröstningar och ett mellanliggande val för att ta bort vilka delar av grundlagen som helst. Grundlagsskyddet är därmed inte starkare än att hela demokratin teoretiskt skulle kunna avskaffas på drygt ett års tid. Grundlagsskyddet för de demokratiska strukturerna måste stärkas.

✅ 2) Författningsdomstol.Skyddet är svagt mot statligt maktmissbruk och att regeringar sätter sig över lagen. Sverige saknar det som många andra demokratier har, nämligen en författningsdomstol som kan upphäva lagar eller bestämmelser som strider mot fri- och rättigheterna. Sverige behöver en författningsdomstol.

✅ 3) Skydda domstolarna.Domstolarna är alltför sårbara i ett framtida läge då statens makt missbrukas. Det finns inget skydd mot att staten försöker få bort misshagliga domare genom att tvångspensionera dem, på det sätt som den polska regeringen gjort. Inget hindrar heller att en regering stärker kontrollen över landets högsta domstolar genom att kraftigt öka antalet domare, alternativt sätta käppar i hjulet genom att vägra utse nya domare efter vakanser. Utöka grundlagsskydd för domstolarna och domarväsendet väsentligt och skydda mot maktmissbruk.

✅ 4) Oberoende public service.I länder där demokratin rullats tillbaka har mediernas frihet snabbt beskurits. I Sverige saknas garantier för public service-mediernas journalistiska oberoende. Det finns inte majoritet för att grundlags­skydda public service-mediernas oberoende; därför föreslår vi i stället att skyddet stärks genom en mer oberoende ställning för den så kallade ägarstiftelsen för public service-medierna liksom för Granskningsnämnden för radio och tv. Aktiva eller nyligen avgångna politiker eller politiska tjänstemän bör sitta där.

✅ 5) Låt domstolar avgöra upphävandet av valresultat.I dag lägger Liberalerna också ett nytt förslag för att värna skyddet för en central del av demokratin – valsystemet. Vi vill ändra reglerna så att det aldrig uppstår någon risk för att valresultat kan upphävas på rent politiska grunder.

Makten att upphäva överklagade valresultat bör flyttas från Valprövnings­nämnden, som består av sex politiskt valda ledamöter samt en domare som ordförande, till utbildade domare, till exempel genom att Valprövnings­nämndens beslut i sådana ärenden måste bekräftas av Högsta domstolen eller Högsta förvaltnings­domstolen.

Robustare skydd

– För Liberalerna är det centralt att den liberala demokratin och domstolarnas oberoende inte bara värnas, utan också stärks. Det behövs ett robustare skydd för de rättigheter som generationerna före oss erövrade. Bättre hundraårspresent kan den svenska demokratin inte få. Friheten måste försvaras, anser Nyamko (L).

Läs förslagen mer i detalj i SvD idag.

Foto: Nyamko Sabuni, FB, Donald Trump, FB, resp. EPP

[yop_poll id="276"]

04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen