Vill hindra att Sverige utvecklas som Polen, Ungern och Trump-USA

2021 06 27

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni oroas av utvecklingen i Polen och Ungern och ger nu fem förslag för att öka skyddet av Sveriges demokrati.

– Vår demokrati kan inte tas för given. Polen och Ungern är aktuella exempel i Europa där en sådan stabilitet har uteblivit. Där har auktoritära regeringar angripit domstolarnas oberoende, nonchalerat avtal om mänskliga rättigheter och kopplat ett hårt grepp om medierna. Och det har bara gått några månader sedan USA:s bortröstade president Donald Trump tillsammans med en stor del av sina partivänner i kongressen vägrade att erkänna ett valresultat, framför Nyamko (L) i SvD idag.

Hon vill att Sverige drar lärdom utan att bli alarmistiskt.

– Även om demokratin i Sverige inte är akut hotad är skyddet för demokratin alldeles för skört den dagen ett hot liknande det i USA, Polen eller Ungern skulle uppstå, menar hon.

Fem liberala förslag

Liberalerna ger i korthet följande fem förslag för att stärka skyddet för svensk demokrati:  

✅ 1) Grundlagsskyddet för demokratin måste stärkas. Det räcker med en rösts majoritet vid två omröstningar och ett mellanliggande val för att ta bort vilka delar av grundlagen som helst. Grundlagsskyddet är därmed inte starkare än att hela demokratin teoretiskt skulle kunna avskaffas på drygt ett års tid. Grundlagsskyddet för de demokratiska strukturerna måste stärkas.

✅ 2) Författningsdomstol.Skyddet är svagt mot statligt maktmissbruk och att regeringar sätter sig över lagen. Sverige saknar det som många andra demokratier har, nämligen en författningsdomstol som kan upphäva lagar eller bestämmelser som strider mot fri- och rättigheterna. Sverige behöver en författningsdomstol.

✅ 3) Skydda domstolarna.Domstolarna är alltför sårbara i ett framtida läge då statens makt missbrukas. Det finns inget skydd mot att staten försöker få bort misshagliga domare genom att tvångspensionera dem, på det sätt som den polska regeringen gjort. Inget hindrar heller att en regering stärker kontrollen över landets högsta domstolar genom att kraftigt öka antalet domare, alternativt sätta käppar i hjulet genom att vägra utse nya domare efter vakanser. Utöka grundlagsskydd för domstolarna och domarväsendet väsentligt och skydda mot maktmissbruk.

✅ 4) Oberoende public service.I länder där demokratin rullats tillbaka har mediernas frihet snabbt beskurits. I Sverige saknas garantier för public service-mediernas journalistiska oberoende. Det finns inte majoritet för att grundlags­skydda public service-mediernas oberoende; därför föreslår vi i stället att skyddet stärks genom en mer oberoende ställning för den så kallade ägarstiftelsen för public service-medierna liksom för Granskningsnämnden för radio och tv. Aktiva eller nyligen avgångna politiker eller politiska tjänstemän bör sitta där.

✅ 5) Låt domstolar avgöra upphävandet av valresultat.I dag lägger Liberalerna också ett nytt förslag för att värna skyddet för en central del av demokratin – valsystemet. Vi vill ändra reglerna så att det aldrig uppstår någon risk för att valresultat kan upphävas på rent politiska grunder.

Makten att upphäva överklagade valresultat bör flyttas från Valprövnings­nämnden, som består av sex politiskt valda ledamöter samt en domare som ordförande, till utbildade domare, till exempel genom att Valprövnings­nämndens beslut i sådana ärenden måste bekräftas av Högsta domstolen eller Högsta förvaltnings­domstolen.

Robustare skydd

– För Liberalerna är det centralt att den liberala demokratin och domstolarnas oberoende inte bara värnas, utan också stärks. Det behövs ett robustare skydd för de rättigheter som generationerna före oss erövrade. Bättre hundraårspresent kan den svenska demokratin inte få. Friheten måste försvaras, anser Nyamko (L).

Läs förslagen mer i detalj i SvD idag.

Foto: Nyamko Sabuni, FB, Donald Trump, FB, resp. EPP

[yop_poll id="276"]

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen


Stor vändning om Ukraina – Trumps krav i avtalet ryker

2025 04 29

Det omtalade mineralavtalet mellan USA och Ukraina skulle betala tillbaka för pengarna amerikanerna bidragit med i kriget.

Det hävdade USA:s president Donald Trump tidigare i år.

– Vi kommer att få tillbaka våra pengar eftersom det helt enkelt inte är rättvist. Och vi får se, men jag tror att vi är ganska nära en överenskommelse, och vi borde vara nära en överenskommelse, sade Trump på en konferens i februari.

Vändningen: kravet ryker

Nu framkommer att USA inte kommer att begära att Ukraina ska återbetala tidigare bistånd via mineralavtalet, vilket fram till nyligen förespråkats av Trump.

Det bekräftar Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal i ett uttalande, rapporterar Kyiv Post.

– Överenskommelser har nåtts om att avtalet inte inkluderar bistånd som tillhandahållits före undertecknandet, framhåller premiärministern på Telegram.

Kyivs "röda linjer"

Denys Shmyhal antyder också att framsteg görs i att få fram ett avtal och att de juridiska teamen i både Ukraina och USA arbetar för att sätta villkoren.

Han säger också att Kyiv har deklarerat Ukrainas “röda linjer” gentemot USA.

– Juridiska team arbetar med avtalet. Vi gör goda framsteg. Det viktigaste är att vi tydligt har definierat våra röda linjer, avtalet måste uppfylla europeiska skyldigheter och inte heller strida mot Ukrainas konstitution och lagstiftning, uppger Shmyhal.

LÄS MER: Ny överenskommelse på gång – för att “trotsa Trump”

Ukraina: sanktioner avbryts inte

Tidigare har det kommunicerats att Ukrainas EU-ansökan inte ska hindras av det mineralavtal som upprättas mellan USA och det krigsdrabbade landet.

Även ett återuppbyggande av Ukraina finns med  i diskussionerna.

– Ukraina kommer att fortsätta att få stöd från partners, försäkrar Denys Shmyhal.

Han tillägger att länderna dessutom är överens om att USA:s sanktioner mot Ryssland inte ska upphöra.

Sanktioner mot Ryssland är fortfarande ett viktigt påtryckningsmedel, eftersom angriparen ständigt försöker försvaga dem. Vi är överens i den här frågan

LÄS MER: Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen