Vill hindra att Sverige utvecklas som Polen, Ungern och Trump-USA

2021 06 27

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni oroas av utvecklingen i Polen och Ungern och ger nu fem förslag för att öka skyddet av Sveriges demokrati.

– Vår demokrati kan inte tas för given. Polen och Ungern är aktuella exempel i Europa där en sådan stabilitet har uteblivit. Där har auktoritära regeringar angripit domstolarnas oberoende, nonchalerat avtal om mänskliga rättigheter och kopplat ett hårt grepp om medierna. Och det har bara gått några månader sedan USA:s bortröstade president Donald Trump tillsammans med en stor del av sina partivänner i kongressen vägrade att erkänna ett valresultat, framför Nyamko (L) i SvD idag.

Hon vill att Sverige drar lärdom utan att bli alarmistiskt.

– Även om demokratin i Sverige inte är akut hotad är skyddet för demokratin alldeles för skört den dagen ett hot liknande det i USA, Polen eller Ungern skulle uppstå, menar hon.

Fem liberala förslag

Liberalerna ger i korthet följande fem förslag för att stärka skyddet för svensk demokrati:  

✅ 1) Grundlagsskyddet för demokratin måste stärkas. Det räcker med en rösts majoritet vid två omröstningar och ett mellanliggande val för att ta bort vilka delar av grundlagen som helst. Grundlagsskyddet är därmed inte starkare än att hela demokratin teoretiskt skulle kunna avskaffas på drygt ett års tid. Grundlagsskyddet för de demokratiska strukturerna måste stärkas.

✅ 2) Författningsdomstol.Skyddet är svagt mot statligt maktmissbruk och att regeringar sätter sig över lagen. Sverige saknar det som många andra demokratier har, nämligen en författningsdomstol som kan upphäva lagar eller bestämmelser som strider mot fri- och rättigheterna. Sverige behöver en författningsdomstol.

✅ 3) Skydda domstolarna.Domstolarna är alltför sårbara i ett framtida läge då statens makt missbrukas. Det finns inget skydd mot att staten försöker få bort misshagliga domare genom att tvångspensionera dem, på det sätt som den polska regeringen gjort. Inget hindrar heller att en regering stärker kontrollen över landets högsta domstolar genom att kraftigt öka antalet domare, alternativt sätta käppar i hjulet genom att vägra utse nya domare efter vakanser. Utöka grundlagsskydd för domstolarna och domarväsendet väsentligt och skydda mot maktmissbruk.

✅ 4) Oberoende public service.I länder där demokratin rullats tillbaka har mediernas frihet snabbt beskurits. I Sverige saknas garantier för public service-mediernas journalistiska oberoende. Det finns inte majoritet för att grundlags­skydda public service-mediernas oberoende; därför föreslår vi i stället att skyddet stärks genom en mer oberoende ställning för den så kallade ägarstiftelsen för public service-medierna liksom för Granskningsnämnden för radio och tv. Aktiva eller nyligen avgångna politiker eller politiska tjänstemän bör sitta där.

✅ 5) Låt domstolar avgöra upphävandet av valresultat.I dag lägger Liberalerna också ett nytt förslag för att värna skyddet för en central del av demokratin – valsystemet. Vi vill ändra reglerna så att det aldrig uppstår någon risk för att valresultat kan upphävas på rent politiska grunder.

Makten att upphäva överklagade valresultat bör flyttas från Valprövnings­nämnden, som består av sex politiskt valda ledamöter samt en domare som ordförande, till utbildade domare, till exempel genom att Valprövnings­nämndens beslut i sådana ärenden måste bekräftas av Högsta domstolen eller Högsta förvaltnings­domstolen.

Robustare skydd

– För Liberalerna är det centralt att den liberala demokratin och domstolarnas oberoende inte bara värnas, utan också stärks. Det behövs ett robustare skydd för de rättigheter som generationerna före oss erövrade. Bättre hundraårspresent kan den svenska demokratin inte få. Friheten måste försvaras, anser Nyamko (L).

Läs förslagen mer i detalj i SvD idag.

Foto: Nyamko Sabuni, FB, Donald Trump, FB, resp. EPP

[yop_poll id="276"]

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen


Danmark varnar – “90 procents risk” att Ryssland slår till

2024 12 20

Det är uppemot 90 procents risk att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål i Danmark.

Det är bedömningen från danska Försvarets underrättelsetjänst, FE, i en ny rapport om hotet mot det egna landet.

"Ökat viljan att ta risker"

Enligt Danmark beskrivs det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” reaktioner i form av sabotage mot mål i Danmark men även andra europeiska länder, rapporterar Politiken och andra danska medier.

Utifrån FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger mellan 60 och 90 procent.

Sammantaget konstateras den samlade hotbilden mot Danmark vara allvarligare än vad den har varit på länge.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, säger Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, till Danmarks Radio.

Tyskland: Kan aktivera artikel 5

FE ser emellertid ingen risk för ett militärt angrepp på Sveriges grannland.

Det rapporten avser är så kallad hybridkrigföring där Ryssland kan använda “alla medel” utan att det aktiverar Natos artikel 5 och ett storkrig.

Tyskland gjorde nyligen en annan bedömning.

Enligt den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl kan Nato visst överväga att aktivera den omtalade klausulen om Ryssland intensifierar sin hybridkrigföring.

Den omfattande användningen av hybridåtgärder av Ryssland ökar risken för att Nato så småningom kommer att överväga att åberopa sin ömsesidiga försvarsklausul artikel 5, sade han till Reuters i slutet av november.

– Samtidigt innebär den stigande ökningen av den ryska militära potentialen att en direkt militär konfrontation med Nato blir ett möjligt alternativ för Kreml.

LÄS MER: Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

Kina avgörande

Enligt den danska rapporten pekas Kina ut att spela en nyckelroll bakom kulisserna.

Utan Kina hade det ryska hotet varit betydligt svagare.

– Det är vår bedömning att det kinesiska stödet är avgörande för att Ryssland ska kunna behålla sina krigsinsatser med nuvarande intensitet, säger Anja Dalgaard-Nielsen.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

LÄS MER: Sverige har agerat mot ryska stridsflyg

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen