Vill hindra att Sverige utvecklas som Polen, Ungern och Trump-USA

2021 06 27

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni oroas av utvecklingen i Polen och Ungern och ger nu fem förslag för att öka skyddet av Sveriges demokrati.

– Vår demokrati kan inte tas för given. Polen och Ungern är aktuella exempel i Europa där en sådan stabilitet har uteblivit. Där har auktoritära regeringar angripit domstolarnas oberoende, nonchalerat avtal om mänskliga rättigheter och kopplat ett hårt grepp om medierna. Och det har bara gått några månader sedan USA:s bortröstade president Donald Trump tillsammans med en stor del av sina partivänner i kongressen vägrade att erkänna ett valresultat, framför Nyamko (L) i SvD idag.

Hon vill att Sverige drar lärdom utan att bli alarmistiskt.

– Även om demokratin i Sverige inte är akut hotad är skyddet för demokratin alldeles för skört den dagen ett hot liknande det i USA, Polen eller Ungern skulle uppstå, menar hon.

Fem liberala förslag

Liberalerna ger i korthet följande fem förslag för att stärka skyddet för svensk demokrati:  

✅ 1) Grundlagsskyddet för demokratin måste stärkas. Det räcker med en rösts majoritet vid två omröstningar och ett mellanliggande val för att ta bort vilka delar av grundlagen som helst. Grundlagsskyddet är därmed inte starkare än att hela demokratin teoretiskt skulle kunna avskaffas på drygt ett års tid. Grundlagsskyddet för de demokratiska strukturerna måste stärkas.

✅ 2) Författningsdomstol.Skyddet är svagt mot statligt maktmissbruk och att regeringar sätter sig över lagen. Sverige saknar det som många andra demokratier har, nämligen en författningsdomstol som kan upphäva lagar eller bestämmelser som strider mot fri- och rättigheterna. Sverige behöver en författningsdomstol.

✅ 3) Skydda domstolarna.Domstolarna är alltför sårbara i ett framtida läge då statens makt missbrukas. Det finns inget skydd mot att staten försöker få bort misshagliga domare genom att tvångspensionera dem, på det sätt som den polska regeringen gjort. Inget hindrar heller att en regering stärker kontrollen över landets högsta domstolar genom att kraftigt öka antalet domare, alternativt sätta käppar i hjulet genom att vägra utse nya domare efter vakanser. Utöka grundlagsskydd för domstolarna och domarväsendet väsentligt och skydda mot maktmissbruk.

✅ 4) Oberoende public service.I länder där demokratin rullats tillbaka har mediernas frihet snabbt beskurits. I Sverige saknas garantier för public service-mediernas journalistiska oberoende. Det finns inte majoritet för att grundlags­skydda public service-mediernas oberoende; därför föreslår vi i stället att skyddet stärks genom en mer oberoende ställning för den så kallade ägarstiftelsen för public service-medierna liksom för Granskningsnämnden för radio och tv. Aktiva eller nyligen avgångna politiker eller politiska tjänstemän bör sitta där.

✅ 5) Låt domstolar avgöra upphävandet av valresultat.I dag lägger Liberalerna också ett nytt förslag för att värna skyddet för en central del av demokratin – valsystemet. Vi vill ändra reglerna så att det aldrig uppstår någon risk för att valresultat kan upphävas på rent politiska grunder.

Makten att upphäva överklagade valresultat bör flyttas från Valprövnings­nämnden, som består av sex politiskt valda ledamöter samt en domare som ordförande, till utbildade domare, till exempel genom att Valprövnings­nämndens beslut i sådana ärenden måste bekräftas av Högsta domstolen eller Högsta förvaltnings­domstolen.

Robustare skydd

– För Liberalerna är det centralt att den liberala demokratin och domstolarnas oberoende inte bara värnas, utan också stärks. Det behövs ett robustare skydd för de rättigheter som generationerna före oss erövrade. Bättre hundraårspresent kan den svenska demokratin inte få. Friheten måste försvaras, anser Nyamko (L).

Läs förslagen mer i detalj i SvD idag.

Foto: Nyamko Sabuni, FB, Donald Trump, FB, resp. EPP

[yop_poll id="276"]

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen