Vill ha lokal folkomröstning – namninsamling pågår

2023 03 05

Efter kommunvalet i Sölvesborg 2022 gick den tidigare koalitionen med SD, Moderaterna och det lokala partiet Sölvesborg och Lister – det så kallade Samstyret – i stöpet.

I stället bildade S, M, Centern och Sölvesborg och Lister ett nytt styre under beteckningen Framtid Sölvesborg.

SD:s partiledare

Det nya styret utökade antalet heltidsarvoderade politiker från 1,2 till 2,0 och i dag är Birgit Birgersson-Brorsson (S) och Kith Mårtensson (M) kommunalråd.

Louise Erixon och SD är kritiska och har verkat för en folkomröstning som även har stöd ända upp på partiledarnivå.

– Man kan inte köpa politiskt inflytande på det sättet genom att locka varandra med olika typer av högt arvoderade poster, säger Jimmie Åkesson till SR Blekinge

– Då måste väljarna kunna säga ifrån och nu får man då förhoppningsvis den möjligheten, säger han.

Personlig vendetta

SD har startat en namninsamling och har fått ihop omkring hälften av de 1 400 röster som krävs.

Det motsvarar 10 procent av Sölvesborgs kommuns röstberättigade väljare.

Socialdemokraternas riksdagsledamot Heléne Björklund från Sölvesborg anser emellertid att SD beter sig dåligt och mest är ute efter att hämnas på Moderaterna.

– Det här känns som en personlig  vendetta från Louise Eriksson mot Kith Mårtensson, säger Heléne Björklund (S).

– Och den hatretoriken har vi sett ända sen hon förlorade styret i Sölvesborg.

– Jag tycker det är väldigt beklagligt, säger hon.

Kith Mårtensson själv anser att satsningen på två heltids-kommunalråd gynnar kommunen.

– Vi har gjort såhär ytterst för sölvesborgarnas skull så att de ska få så genomarbetade beslut som möjligt som alla kan känna sig bekväma med, säger hon till SVT.

Lutar åt omröstning

Jimmie Åkesson ser positivt på namninsamlingen.

– Det här är en fråga som engagerar väljarna i Sölvesborg i väldigt, väldigt hög omfattning, säger han till SR.

– Och det är väl bra att man kan kanalisera det här i en folkomröstningskampanj i stället, menar SD-ledaren.

Enligt Blekinge Läns Tidning är det sannolikt att det blir en folkomröstning.

– Men proceduren kan ta tid och resultatet kommer inte att vara bindande för det sittande styret. Omröstningen kan komma att bli den första av sitt slag i landets historia, rapporterar tidningen.

Vid EU-valet

S-kommunalrådet Birgit Birgersson-Brorsson vill att en eventuell folkomröstning hålls 2024 – i samband med EU-valet 2024.

– Då finns allt riggat för ett val och då är det mycket enklare.

– Dessutom tycker vi att vår personal här i kommunhuset har jobbat väldigt mycket inför det senaste valet och vi vill inte slita på dem onödigt mycket, säger hon till P4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen