Vill ha lokal folkomröstning – namninsamling pågår

2023 03 05

SD-ledaren Jimmie Åkesson hoppas att minst 1 400 sölvesborgare skriver på för folkomröstning.

Efter kommunvalet i Sölvesborg 2022 gick den tidigare koalitionen med SD, Moderaterna och det lokala partiet Sölvesborg och Lister – det så kallade Samstyret – i stöpet.

I stället bildade S, M, Centern och Sölvesborg och Lister ett nytt styre under beteckningen Framtid Sölvesborg.

SD:s partiledare

Det nya styret utökade antalet heltidsarvoderade politiker från 1,2 till 2,0 och i dag är Birgit Birgersson-Brorsson (S) och Kith Mårtensson (M) kommunalråd.

Louise Erixon och SD är kritiska och har verkat för en folkomröstning som även har stöd ända upp på partiledarnivå.

– Man kan inte köpa politiskt inflytande på det sättet genom att locka varandra med olika typer av högt arvoderade poster, säger Jimmie Åkesson till SR Blekinge

– Då måste väljarna kunna säga ifrån och nu får man då förhoppningsvis den möjligheten, säger han.

Personlig vendetta

SD har startat en namninsamling och har fått ihop omkring hälften av de 1 400 röster som krävs.

Det motsvarar 10 procent av Sölvesborgs kommuns röstberättigade väljare.

Socialdemokraternas riksdagsledamot Heléne Björklund från Sölvesborg anser emellertid att SD beter sig dåligt och mest är ute efter att hämnas på Moderaterna.

– Det här känns som en personlig vendetta från Louise Eriksson mot Kith Mårtensson, säger Heléne Björklund (S).

– Och den hatretoriken har vi sett ända sen hon förlorade styret i Sölvesborg.

– Jag tycker det är väldigt beklagligt, säger hon.

Kith Mårtensson själv anser att satsningen på två heltids-kommunalråd gynnar kommunen.

– Vi har gjort såhär ytterst för sölvesborgarnas skull så att de ska få så genomarbetade beslut som möjligt som alla kan känna sig bekväma med, säger hon till SVT.

Lutar åt omröstning

Jimmie Åkesson ser positivt på namninsamlingen.

– Det här är en fråga som engagerar väljarna i Sölvesborg i väldigt, väldigt hög omfattning, säger han till SR.

– Och det är väl bra att man kan kanalisera det här i en folkomröstningskampanj i stället, menar SD-ledaren.

Enligt Blekinge Läns Tidning är det sannolikt att det blir en folkomröstning.

– Men proceduren kan ta tid och resultatet kommer inte att vara bindande för det sittande styret. Omröstningen kan komma att bli den första av sitt slag i landets historia, rapporterar tidningen.

Vid EU-valet

S-kommunalrådet Birgit Birgersson-Brorsson vill att en eventuell folkomröstning hålls 2024 – i samband med EU-valet 2024.

– Då finns allt riggat för ett val och då är det mycket enklare.

– Dessutom tycker vi att vår personal här i kommunhuset har jobbat väldigt mycket inför det senaste valet och vi vill inte slita på dem onödigt mycket, säger hon till P4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen