Vill förbjuda anonyma kontantkort i Sverige under 2022

2022 02 09

För att skruva upp kampen mot brottsligheten vill regeringen förbjuda anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

Detta meddelar justitieminister Morgan Johansson (S).

Bovar och banditer

Det är mycket vanligt att oregist­rerade och anonyma kontant­kort till mobil­telefoner används av kriminella i samband med brotts­lig verksamhet. Det gör att polis och åklagare går miste om viktig och ibland avgörande infor­mation, konstaterar ansvariga vid Justitiedepartementet.

De anonyma kontantkorten har helt enkelt blivit ett sätt för kriminella att komma undan polisen.

Förbättra för polisen

S-regeringen planerar därför att i morgon torsdag fatta beslut om förslag som innebär ett förbud mot oregist­rerade kontantkort.

– Oregistrerade kontant­kort till mobil­telefoner används ofta av krimi­nella för att försvåra polisens arbete. Nu sätter vi stopp för det och ger därigenom polisen bättre verktyg att bekämpa brott, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson.

Hemliga tvångsmedel

Tillgång till information om elektro­nisk kommu­nikation är ofta avgö­rande för att allvarlig brotts­lighet ska kunna utredas och lagföras. De brotts­bekäm­pande myndig­heterna har ett påtagligt behov av att kunna knyta en misstänkt person till ett visst telefon­nummer, inte minst för att kunna använda hemliga tvångs­medel, betonar Justitiedepartementet.

Registrera sig

För att uppgifterna om vem som äger respektive mobiltelefonnummer ska finnas tillgängliga för polisen och andra brotts­bekäm­pande myndig­heter vill nu regeringen att man ska bli skyldig att registrera sig för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort.

SMS och surf

– Förslaget omfattar sådana kontant­kort som kan användas för samtal, sms och surf. Innan tjänsten börjar användas ska den som tillhanda­håller tjänsten registrera abon­nentens namn, adress och person­nummer, förklarar departementet.

Regist­rerings­skyldig­heten föreslås börja gälla den 1 augusti 2022. Kontant­kort som är i bruk vid ikraft­trädandet ska som huvud­regel registreras senast den 1 februari 2023.

Tre nackdelar

– Ansvaret för registreringen av nya kontantkort ska läggas på operatörerna, säger Morgan Johansson.

Förslaget att förbjuda anonyma kontantkort lyftes fram redan när Mikael Damberg var inrikesminister  Då nämndes emellertid följande nackdelar:

◾Individen tvingas ge upp sin anonymitet.

◾Det blir kostnader för mobiloperatörerna avseende registreringen.

◾Brottslingar kan fortsätta att vara anonyma om en annan person registrerar sig i deras ställe.

Slår undan benen

Enligt utredaren kunde dock nackdelarna delvis pareras och Mikael Damberg var positiv till förslaget.

– Med det här förslaget slår man undan benen för väldigt många brottsupplägg som finns i landet, framhöll Mikael Damberg (S) till SvD.

Av Sveriges cirka 14 miljoner mobilabonnemang konstaterades år 2020 att 3 miljoner var kontantkort, det vill säga omkring 22 procent.

De fanns cirka 60 mobiloperatörer i Sverige varav de största är Telia, Tele2, Telenor och Tre.

Foto: H. Ouabasir

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen