Vill att Sverige utvisar fler brottslingar

2021 12 10

Statsminister Magdalena Andersson (S) vill att Sverige ökar tempot när det gäller att genomföra fler utvisningar av brottslingar.

Socialdemokraternas partiledare signalerade redan när hon blev vald till att hon har tre huvudprioriteringar.

Högre växel mot utländska brottslingar

▪Ökad kamp mot brottsligheten

▪Motverka negativa marknadsintressen i skola, sjukvård och äldreomsorg

▪Skapa fler jobb med hjälp av klimatomställningen

Och nu vill hon lägga in en högre växel i kampen mot brottsligheten genom att genomföra fler utvisningar.

Är i Finland

– Vi ska utvisa fler brottslingar, säger Magdalena Andersson till DN i samband med hennes pågående resa till Finland.

Fler ska utvisas

Hon menar att det bland annat handlar om att allmänheten ska kunna lita på Sveriges rättssystem.

– Jag ser framför mig att fler personer som begår brott i Sverige bör utvisas. Vi ska utvisa fler brottslingar. Det handlar i grunden om tilltron till det svenska rättssystemet, säger hon till tidningen

Utan svenskt medborgarskap

S-ledaren anser att Sverige i dag utvisar för få personer som begår brott och som inte är svenska medborgare.

– Personer som har begått brott i Sverige och som inte har svenskt medborgarskap. Där tycker jag att vi i ökad omfattning bör utvisa dem, säger hon till DN.

Underlag redan framtaget

Socialdemokraterna har redan jobbat med att kunna möjliggöra fler utvisningar. I juni mottog justitieminister Morgan Johansson betänkandet ”Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk” där ett delsyfte är att fler personer som döms för brott ska kunna utvisas.

En rad förslag

Betänkandet föreslår bland annat följande:

▪Utvisning ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag genom att straffvärdesgränsen sänks från tolv månader till sex månaders fängelse.

▪Högre krav på att personer som är utländska medborgare har etablerat sig i det svenska samhället, till exempel genom arbete, studier och kunskaper i det svenska språket, för att kunna undgå utvisning.

▪Att regeln om att det ställs högre krav för att utvisa den som varit bosatt länge i Sverige tas bort.

▪Att domstolen vid straffmätning inte längre ska ta hänsyn till de negativa konsekvenser som utvisningen innebär för den tilltalade.

Ygeman uppmanas öka tempot

Magdalena Andersson (S) vill nu att migrationsminister Anders Ygeman skyndar på arbetet med att få igenom skärpningarna så att fler kan utvisas.

– Han har fått uppdraget att snabbt plocka fram ett sådant förslag som vi kan gå till riksdagen med, säger hon till DN.

ANALYS

Socialdemokraternas nya ledare vill nu göra allt för att öka partiets fokus på hårdare tag mot brottsligheten. Min bedömning är att Socialdemokraterna kommer att göra följande:

▪Skärpa retoriken rejält när det gäller brottsligheten

▪Lägga fram fler förslag och i snabbare takt

▪Komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten

▪Göra kampen mot brottsligheten till en av de två främsta frågorna inför valet

Punkten att komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten är en av nyckelfråga.

Moderaterna och SD

Samtidigt har Moderaterna och Sverigedemokraterna högre förtroende bland väljarna i kampen mot brottsligheten enligt flera opinionsmätningar av sakfrågorna. Det är en av M-KD-SD-L:s främsta frågor inför valet – vilket sannolikt är en av anledningarna till att statsministern ökar sitt fokus på frågan.

Ett annat skäl till att hon vill öka fokuset på frågan kan vara att hon även rent sakfrågemässigt vill gå längre än den förra S-ledaren gjorde när det gäller skärpningar av lag och straff.

Att ge väljarna ny bild av S

Samtidigt är Magdalena Andersson nyvald och får nu ökad möjlighet att sätta Socialdemokraternas dagordning. Min prognos är att hon kommer att lyckas med att ge väljarna en ny bild av Socialdemokraterna som ett parti som i allt större utsträckning karaktäriseras av hårdare tag mot brottsligheten.

Källa: Justitieministerns utredning om skärpta regler vid utvisning på grund av brott


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen