Vill att Magdalena Andersson (S) talar klarspråk om Ryssland och Ukraina

2022 02 23

– Det är viktigt att man talar klartext, säger Moderaternas partiledare gällande Magdalena Anderssons (S) språkbruk om Ukraina.

Frågeställningen har aktualiserats sedan statsministern valt att inte använda ordet invasion rapporterar Sveriges Radio.

Fick flera frågor

– Jag har lite svårt med att se någon poäng med att inte säga precis som det är i den här situationen, säger moderatledaren Ulf Kristersson till P1 Morgon.

Han fick flera frågor i radiointervjun om statsministerns omtalade presskonferens i går.

Ingen tvekan om den saken

– Det är en fortsatt invasion. Det är ännu inte en fullskalig invasion Men de fortsätter det de påbörjat tidigare och de förbereder sig alldeles uppenbart för att göra ytterligare invasion av landet så det är ingen tvekan om den saken, säger Ulf Kristersson (M).

Statsministerns ordval

Sveriges Radio klargjorde i radiosändningen hur statsminister Magdalena Andersson (S) uttryckt sig under presskonferensen.

– När statsministern talade igår talade hon om aggression och tydliga kränkningar av folkrätten men använde då inte ordet invasion, uppger Sveriges Radio.

Vet inte om hon hade avsikt

– Jag förstår det faktiskt inte riktigt. Jag vet inte om det fanns någon avsikt att inte vilja säga som det är. Jag tror att hela världen ser att det är här en invasion. I princip en pågående invasion, säger moderatledaren.

– Det är viktigt att man talar klartext. Det är viktigare än exakt vilket ord man använder, menar Ulf Kristersson (M).

Viktigt att inte förminska

– Det är klart att går man in i ett annat land med fientliga avsikter då är det en invasion. Mig spelar det mindre roll vad man säger.

– Det är viktigt att vi inte ändå försöker förminska eller använda uttryck som ger intryck av att inte ta det på det allvar som jag tycker man ska ta det på, säger Ulf Kristersson (M).

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare.

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen