Viktig uppmaning från Folkhälsomyndigheten

2023 05 16

Många svenskar kan vara oskyddade mot mässling.

Svenskarna uppmanas se över huruvida de är skyddade mot mässling eller inte.

Detta eftersom många inte vet om de är skyddade, och personer födda under 1960-talet eller början av 1970-talet löper störst risk att vara oskyddade.

Har man inte redan gjort det uppmanar Folkhälsomyndigheten till att skydda sig mot mässling, uppger DN.

– Vi rekommenderar alla i befolkningen att vara skyddade mot mässling, oavsett om man ska åka utomlands eller inte. Mässling är en mycket smittsam sjukdom, säger Tiia Lepp, utredare på Folkhälsomyndigheten.

“Kan ge allvarliga komplikationer”

Vidare förklarar Lepp att mässling är vanligare i andra länder än i Sverige, och att ett bra tillfälle att vaccinera sig kan vara inför en eventuell utlandsresa.

– Det är en sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer, som lunginflammation och hjärninflammation, så kallad encefalit. Risken för svåra komplikationer är dessutom högre hos vuxna och spädbarn, menar hon.

Mycket smittsam sjukdom

Mässling tillhör gruppen Paramyxovirus och är en mycket smittsam sjukdom.

Mässlingsvirus sprids via luften som droppar och personer kan smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor.

Allmän vaccination

Allmän vaccination mot mässling infördes i Sverige år 1971.

Dessförinnan var vaccinationstäckningen låg, och det finns svenskar som varken haft mässling eller blivit vaccinerade mot sjukdomen.

Feber och utslag

Sjukdomen kan bli så pass allvarlig att den blir livshotande, men eftersom vaccin mot mässling ingår i vaccinationsprogrammet för barn är den ovanlig i Sverige.

Symptomen handlar bland annat om hög feber och utslag på kroppen.

– Efter några dagar får du utslag. Utslagen brukar först märkas i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen. Utslagen kan se olika ut på olika hudtyper, förklarar Vårdguiden 1177.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen