Det svenska bryggeriet har nu hamnat i blåsväder efter att myndigheten gjort bedömningen att deras reklamkampanj bryter mot alkohollagen.

Kritiken grundar sig på att man anser att det är “bekymmersamt att marknadsföringen riktas mot en målgrupp där många är under 25 år”, rapporterar Dagens Nyheter med hänvisning till nyhetsbyrån Siren.

Se videon som kampanjen baseras på längst ned i artikeln.

Inspirerad av Eminem

Kampanjen som Konsumentverket invänder mot inleddes redan 2020 och är inspirerat av den amerikanska rapstjärnan Eminem.

I ett klipp från 2001, som fick spridning först 2008, skämtar artisten om namnet Åbro som påminner om  uttrycket “Ey Bro”. 

Tolv år senare väcktes klippet återigen till liv när man lanserade ölen med just namnet “Ey’ Bro”, även om man inte använde sig av själva videon i sin marknadsföring.

– Tyvärr äger inte vi rättigheterna till videon på Eminem så vi kan inte använda oss av den och alkoholreglerna i Sverige är väldigt restriktiva. Men vi hoppas att många sett videon och förstår kopplingen mellan Ey’bro och Åbro, sade Amelie Dunge, då marknadschef på Åbro, till Resumé vid tillfället.

Åbro: Efterfrågat av kunder

I somras följde man upp kampanjen på nytt när Åbro släppte uppföljaren “Big Bro” – samma succéöl men på långburk.

– Ey’Bro handlar om att fira vänskap och skapa minnen tillsammans. Vi är stolta över den lojalitet och passion som varumärket har från sina fans. Den nya 50 cl-burken är ett svar på våra kunders efterfrågan och ger dem möjlighet att ta del av vårt öl i en större förpackning, säger Camilla Wideén, Varumärkeschef på Åbro Bryggeri.

Se klippet här

Men Konsumentverket är alltså inte lika nöjda.

Enligt myndigheten vänder sig Åbro till ungdomar som är en "särskilt skyddsvärd grupp” som lätt kan påverkas av alkoholreklam, och bryter därför mot algen. Åbro har därför fått bakläxa.

– Vi har ingen kommentar i nuläget, säger Cornelia Dunge, marknadschef för ÅBro Bryggeri, till Siren enligt DN.

Se det omtalade klippet som Ey’ Bro-ölen bygger på genom att klicka här (länk till Youtube).

Foto: R. Khreiss

Text: Redaktionen

Det rör sig om en skarp uppmaning som betaltjänsten riktar till de privata användarna.

Bedrägerier är alltjämt ett mycket stort problem och nu har Swish fått anledning att informera användare om hur de arbetar.

Detta för att förebygga bedrägerier där personer litar på samtal och sms som tycks komma från Swish, men egentligen inte gör det.

Går ut med varning

Swish går ut med en varning och en skarp uppmaning via sin webbsida.

– Swish kontaktar aldrig privatanvändare via telefon, mejl eller sms. Om du har blivit kontaktad av någon som uppger sig vara från Swish ska du inte svara på smset/mejlet eller fortsätta samtalet. Kontakta sedan polisen, menas det.

Stort problem

Swish har tidigare skickat ut flera liknande varningar och det har även flera andra ledande svenska aktörer gjort.

Biltema och Länsförsäkringar är två som har behövt gå ut och varna kunder för bedragare på senare tid.

Polisen bedömer att bedrägerier fortsatt ökar i Sverige.

Annat bedrägeri

Samtidigt har polisen i bland annat Motala, Boxholm, och andra städer gått ut och varnat för att ungdomar lurar folk med hjälp av Swish.

– Vi har uppmärksammat och fått till oss flera fall av Swish-bedrägerier i vårt område. Det rör sig om fake Swish, det ser ut som man betalar men det går ingen transaktion mellan köpare och säljare, förklarar Polisen Motala på sociala medier.

– Det har varit ungdomar som har försökt sig på det här. I något fall har det lyckats och det är mycket likt förfarandet och utseendet vid en riktig Swish.

Informerar föräldrarna

Motalapolisen fortsätter.

– För er som bedriver någon form av försäljning där ni tar betalt med Swish var extra uppmärksamma. Använd gärna Swish företagsapp om ni har möjlighet, meddelar polisen på Instagram.

– Till er föräldrar vill jag att ni pratar med era barn om att det här är brottsligt och vad det kan få för konsekvenser för ungdomarna om de skulle få för sig att använda sig av fake Swish.

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen