VICE RIKSBANKSCHEFEN: ”Stor risk att många blir besvikna”

2024 02 09

Riksbanken bedömer att en första sänkning av styrräntan kan ske tidigare än väntat.

Det meddelade centralbanken den 1 februari i samband med sitt senaste räntebesked.

Den nya prognosen baseras på en bedömning om hur inflationstakten ser ut att utvecklas framöver. Riksbanken bedömer att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat.

En första sänkning av styrräntan kan därför ske inom kort.

– Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år, framhöll Riksbanken i samband med räntebeskedet i februari.

Optimismen ökar

Efter bankens besked har ett tydligt trendbrott skett hos svenska folket.

Allt fler ger utryck för en betydligt mer optimistisk syn på ekonomin jämfört med tidigare. Det visar en undersökning som Indikator Opinion har genomfört på uppdrag av Ekot.

Fyra av tio svenskar uppger att man har en optimistisk syn på den egna ekonomin. En ökning med 100 procent jämfört med oktober 2023. Då svarade endast två av tio att man trodde att den egna ekonomin skulle bli bättre.

”Skruvats upp för högt”

Riksbanken aviserar om kommande räntesänkningar och optimismen gryr bland hushållen.

Trots det varnar vice riksbankschef Anna Breman för att många riskerar att bli besvikna den kommande tiden.

Enligt Breman finns det en betydande risk att förväntningarna har skruvats upp för högt.

”Stor risk att många blir besvikna”

I en intervju med DN utesluter riksbankschefen inte att räntan kan sänkas innan midsommar. Samtidigt betonar hon att det är långtifrån säkert att det blir så.

– Vi har sett stora svängningar i förväntningarna den senaste tiden, och jag tycker att vår uppgift är att vara mer lugna, säger Breman till tidningen och tillägger:

– Om det vi kallar de finansiella förhållandena blir expansiva snabbt, exempelvis om marknadsräntorna faller eller kronan försvagas, då finns det risk att inflationen stiger igen. Det gäller att hålla i nu. Om vi säger att det blir på ett visst sätt och alla tar det för givet, då finns också en stor risk att många blir besvikna.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen