11 aug 26

VICE RIKSBANKSCHEFEN: ”Stor risk att många blir besvikna”

2024 02 09

Riksbanken bedömer att en första sänkning av styrräntan kan ske tidigare än väntat.

Det meddelade centralbanken den 1 februari i samband med sitt senaste räntebesked.

Den nya prognosen baseras på en bedömning om hur inflationstakten ser ut att utvecklas framöver. Riksbanken bedömer att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat.

En första sänkning av styrräntan kan därför ske inom kort.

– Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styr­räntan kan sänkas under första halvåret i år, framhöll Riksbanken i samband med räntebeskedet i februari.

Optimismen ökar 

Efter bankens besked har ett tydligt trendbrott skett hos svenska folket.

Allt fler ger utryck för en betydligt mer optimistisk syn på ekonomin jämfört med tidigare. Det visar en undersökning som Indikator Opinion har genomfört på uppdrag av Ekot.

Fyra av tio svenskar uppger att man har en optimistisk syn på den egna ekonomin. En ökning med 100 procent jämfört med oktober 2023. Då svarade endast två av tio att man trodde att den egna ekonomin skulle bli bättre.

”Skruvats upp för högt”

Riksbanken aviserar om kommande räntesänkningar och optimismen gryr bland hushållen.

Trots det varnar vice riksbankschef Anna Breman för att många riskerar att bli besvikna den kommande tiden.

Enligt Breman finns det en betydande risk att förväntningarna har skruvats upp för högt.

”Stor risk att många blir besvikna”

I en intervju med DN utesluter riksbankschefen inte att räntan kan sänkas innan midsommar. Samtidigt betonar hon att det är långtifrån säkert att det blir så.

– Vi har sett stora svängningar i förväntningarna den senaste tiden, och jag tycker att vår uppgift är att vara mer lugna, säger Breman till tidningen och tillägger:

– Om det vi kallar de finansiella förhållandena blir expansiva snabbt, exempelvis om marknadsräntorna faller eller kronan försvagas, då finns det risk att inflationen stiger igen. Det gäller att hålla i nu. Om vi säger att det blir på ett visst sätt och alla tar det för givet, då finns också en stor risk att många blir besvikna.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen