Vattenmassor hotar tre svenska städer

2024 03 04

Mycket snö har smällt bort på många håll i landet under de senaste dagarna.

Det får konsekvenser för vattennivån i flera svenska åar.

De stora vattenmassorna riskerar att orsaka översvämning.

SMHI utfärdar nu flera gula och orangea varningar som gäller för ett flertal svenska orter.

Även tre större svenska städer ligger i farozonen.

Östergötland drabbat

Det rör sig om Linköping, Norrköping och Eskilstuna.

Alla dessa tre städer ligger i anslutning till åar som riskerar översvämning.

När det gäller Linköping så varnar SMHI för höga flöden i Stångån, och utfärdar där en orange varning.

Det finns risk för översvämning längs med sjöar och vattendrag, och SMHI varnar också för mycket höga strömhastigheter i vattendragen.

I Östergötland har det också utfärdats varningar som avser Svartån och Motala Ström, vilket bland annat påverkar Mjölby och Norrköping.

Dessutom utfärdas varning för Finspång och Fnispångån, Emmaån, Börölsån och Lotorpsån.

Flera varningar

En annan större stad som berörs av SMHI:s varningar är Eskilstuna, där Eskilstunaån passerar.

Andra orter i Södermanland som berörs är Nyköping och Vingåker, där det har utfärdats orange varning för Nyköpingsån och gul för Vingåkersån, samt gul varning för Trosaån, som bland annat berör Trosa och Gnesta.

I Uppland utfärdas gul varning för Tierp med omnejd på grund av Tämnarån, som också är drabbad.

Värmland och Dalsland

Andra platser i Sverige som berörs är Värmland och Dalsland.

SMHI utfärdar en gul varning gällande Upperudsälven, som bland annat passerar Bengsfors.

Högtryck nästa vecka

I övrigt flaggar SMHI för att det blir högtrycksdominerat väder den kommande veckan.

Högtrycket väntas stanna kvar en tid framöver.

Därmed kan man, bortsett från varningarna, hoppas på lugna väderförhållanden och mestadels torrt väder den kommande veckan.

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen