Västvärlden har tröttnat på Natoland – men inte på Ungern och Turkiet

2023 11 17

Turkiet och Ungern pekas ofta ut som de mest ryssvänliga länderna i Nato.

Båda ländernas ledare, Viktor Orbán och Recep Tayyip Erdoğan, samarbetar ekonomiskt med Ryssland och ställer upp på bilder där de skakar hand med den brutala diktatorn Vladimir Putin.

Men det är ett annat medlemsland vars ryssvänliga beteende nu hamnar i fokus för västvärldens irritation.

"Krigar mot Nato"

Våren 2004 gick Bulgarien med i Nato.

En försvarsallians som Ryssland mer eller mindre förklarat krig mot.

– Händelserna i Ukraina är inte en sammandrabbning mellan Moskva och Kyiv - det här är en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, har exempelvis Rysslands säkerhetsrådssekreterare Nikolai Patrushev sagt enligt Reuters.

Europa har tröttnat

Tre år senare, 2007, antogs Bulgarien med fullt medlemskap i EU.

Men trots sina västvänliga allianser vacklar landet i hur man ska förhålla sig till Ryssland och i synnerhet landets energiimperium.

Bulgarien ger med ena handen och tar med andra – och nu har Europa börjat tröttna.

Det rapporterar Politico.

Kan inte bestämma sig

Förra månaden slog Bulgarien till mot Ryssland med en ny avgift på gasexport till EU.

Det var ett försök av landets nya reformistiska administration att närma sig väst igen.

Men åtgärden har inte tagits emot väl av Bulgariens grannar, till exempel Serbien och Ungern, och landets egen proryska president Rumen Radev har begärt att högsta domstolen ska se över den ens är laglig.

Osäkert om landet menar allvar

Experter pekar på att det är omöjligt att säga om den bulgariska regeringen genuint försöker sätta Ryssland på plats.

De pekar på flera motsägelser, bland annat att Bulgarien tidigare i år slöt ett avtal med Turkiet som hjälpte Moskva att ta ett nytt grepp om EU:s energiförsörjning.

– Den bulgariska regeringen försöker sända en tydlig signal till sina allierade att den håller fast vid den euroatlantiska agendan att underminera ryskt inflytande, säger Martin Vladimiriov, senioranalytiker på tankesmedjan Center for the Study of Democracy, till Politico.

Ekonomiska intressen

Analytikern tillägger:

– Men samtidigt försöker den bevara viktiga ekonomiska intressen kopplade till detta ryska inflytande, inte bara inom Bulgarien utan också inom den sydöstra europeiska regionen.

Håller inte med

Bulgarien själva håller inte med om den analysen.

– Vi försöker inte vinna politiska poäng hos någon, säger landets finansminister Asen Vasilev till tidningen.

Ministern menar att den nämnda skatten ska minska Rysslands gasvinster "drastiskt".

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Lyxbilstillverkare varnar – hotas av konkurs

2025 09 14

En cyberattack mot Jaguar Land Rover, JLR  har tvingat fabriker och datasystem att vara stillastående och skapat en kris som sprider sig genom företagets leverantörskedja.

Attacken, som först upptäcktes den 1 september, ledde till att JLR stängde ned sina IT-system och produktionslinjer globalt.

Nu har det gått ännu längre där flera leverantörer förväntas gå i konkurs, rapporterar BBC.

Stoppat produktionen

Med produktionen stillastående i nästan två veckor riskerar tusentals jobb att försvinna, och företaget står inför en allvarlig kris.

De primära fabrikerna i Solihull, Halewood och Wolverhampton väntas stå stilla åtminstone till onsdag medan skadorna utreds, medan 34 000 anställda i Storbritannien har tvingats hålla sig hemma.

– Vi stängde ned nätverken medvetet för att skydda dem från skada, säger en talesperson för JLR, till BBC.

Men eftersom produktionen är starkt automatiserad har bilar inte kunna byggas, och försäljningen har påverkats kraftigt.

Leverantörer i fara

JLR:s leverantörer, många små och medelstora företag, drabbas hårt av stoppet.

Experter varnar för att vissa riskerar konkurs om krisen fortsätter och JLR:s framtid är fortfarande oklar.

– Vissa av dem kommer att gå under. Jag skulle inte bli förvånad om vi såg konkurser, säger Andy Palmer, tidigare chef på Aston Martin och senior chef på Nissan, till mediebolaget.

Han befarar att leverantörer redan har börjat minska personalen för att hålla kostnaderna nere.

En chef hos en mindre JLR-leverantör, som vill vara anonym, bekräftar för BBC att 40 personer redan har sagts upp – nästan hälften av arbetsstyrkan.

Krav på statlig hjälp

Politiker och fackföreningar uppmanar nu regeringen att agera för att skydda jobb.

– Det som började hos några onlinesystem sprider sig nu genom leverantörskedjan och hotar likviditeten, vilket kan förvandla en kortvarig chock till långsiktig skada, säger Labourföreträdaren Liam Byrne.

Unite, fackföreningen som organiserar fordonsarbetare, kräver ett korttidsstöd där staten subventionerar löner tills JLR och leverantörerna är i full drift igen.

Foto: L Clarysse

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen