Västvärlden har tröttnat på Natoland – men inte på Ungern och Turkiet

2023 11 17

En av Natos och EU:s yngsta medlemmar tycks inte släppa greppet helt om Ryssland.

Turkiet och Ungern pekas ofta ut som de mest ryssvänliga länderna i Nato.

Båda ländernas ledare, Viktor Orbán och Recep Tayyip Erdoğan, samarbetar ekonomiskt med Ryssland och ställer upp på bilder där de skakar hand med den brutala diktatorn Vladimir Putin.

Men det är ett annat medlemsland vars ryssvänliga beteende nu hamnar i fokus för västvärldens irritation.

"Krigar mot Nato"

Våren 2004 gick Bulgarien med i Nato.

En försvarsallians som Ryssland mer eller mindre förklarat krig mot.

– Händelserna i Ukraina är inte en sammandrabbning mellan Moskva och Kyiv - det här är en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, har exempelvis Rysslands säkerhetsrådssekreterare Nikolai Patrushev sagt enligt Reuters.

Europa har tröttnat

Tre år senare, 2007, antogs Bulgarien med fullt medlemskap i EU.

Men trots sina västvänliga allianser vacklar landet i hur man ska förhålla sig till Ryssland och i synnerhet landets energiimperium.

Bulgarien ger med ena handen och tar med andra – och nu har Europa börjat tröttna.

Det rapporterar Politico.

Kan inte bestämma sig

Förra månaden slog Bulgarien till mot Ryssland med en ny avgift på gasexport till EU.

Det var ett försök av landets nya reformistiska administration att närma sig väst igen.

Men åtgärden har inte tagits emot väl av Bulgariens grannar, till exempel Serbien och Ungern, och landets egen proryska president Rumen Radev har begärt att högsta domstolen ska se över den ens är laglig.

Osäkert om landet menar allvar

Experter pekar på att det är omöjligt att säga om den bulgariska regeringen genuint försöker sätta Ryssland på plats.

De pekar på flera motsägelser, bland annat att Bulgarien tidigare i år slöt ett avtal med Turkiet som hjälpte Moskva att ta ett nytt grepp om EU:s energiförsörjning.

– Den bulgariska regeringen försöker sända en tydlig signal till sina allierade att den håller fast vid den euroatlantiska agendan att underminera ryskt inflytande, säger Martin Vladimiriov, senioranalytiker på tankesmedjan Center for the Study of Democracy, till Politico.

Ekonomiska intressen

Analytikern tillägger:

– Men samtidigt försöker den bevara viktiga ekonomiska intressen kopplade till detta ryska inflytande, inte bara inom Bulgarien utan också inom den sydöstra europeiska regionen.

Håller inte med

Bulgarien själva håller inte med om den analysen.

– Vi försöker inte vinna politiska poäng hos någon, säger landets finansminister Asen Vasilev till tidningen.

Ministern menar att den nämnda skatten ska minska Rysslands gasvinster "drastiskt".

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel – “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen