Västvärlden har tröttnat på Natoland – men inte på Ungern och Turkiet

2023 11 17

En av Natos och EU:s yngsta medlemmar tycks inte släppa greppet helt om Ryssland.

Turkiet och Ungern pekas ofta ut som de mest ryssvänliga länderna i Nato.

Båda ländernas ledare, Viktor Orbán och Recep Tayyip Erdoğan, samarbetar ekonomiskt med Ryssland och ställer upp på bilder där de skakar hand med den brutala diktatorn Vladimir Putin.

Men det är ett annat medlemsland vars ryssvänliga beteende nu hamnar i fokus för västvärldens irritation.

"Krigar mot Nato"

Våren 2004 gick Bulgarien med i Nato.

En försvarsallians som Ryssland mer eller mindre förklarat krig mot.

– Händelserna i Ukraina är inte en sammandrabbning mellan Moskva och Kyiv - det här är en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, har exempelvis Rysslands säkerhetsrådssekreterare Nikolai Patrushev sagt enligt Reuters.

Europa har tröttnat

Tre år senare, 2007, antogs Bulgarien med fullt medlemskap i EU.

Men trots sina västvänliga allianser vacklar landet i hur man ska förhålla sig till Ryssland och i synnerhet landets energiimperium.

Bulgarien ger med ena handen och tar med andra – och nu har Europa börjat tröttna.

Det rapporterar Politico.

Kan inte bestämma sig

Förra månaden slog Bulgarien till mot Ryssland med en ny avgift på gasexport till EU.

Det var ett försök av landets nya reformistiska administration att närma sig väst igen.

Men åtgärden har inte tagits emot väl av Bulgariens grannar, till exempel Serbien och Ungern, och landets egen proryska president Rumen Radev har begärt att högsta domstolen ska se över den ens är laglig.

Osäkert om landet menar allvar

Experter pekar på att det är omöjligt att säga om den bulgariska regeringen genuint försöker sätta Ryssland på plats.

De pekar på flera motsägelser, bland annat att Bulgarien tidigare i år slöt ett avtal med Turkiet som hjälpte Moskva att ta ett nytt grepp om EU:s energiförsörjning.

– Den bulgariska regeringen försöker sända en tydlig signal till sina allierade att den håller fast vid den euroatlantiska agendan att underminera ryskt inflytande, säger Martin Vladimiriov, senioranalytiker på tankesmedjan Center for the Study of Democracy, till Politico.

Ekonomiska intressen

Analytikern tillägger:

– Men samtidigt försöker den bevara viktiga ekonomiska intressen kopplade till detta ryska inflytande, inte bara inom Bulgarien utan också inom den sydöstra europeiska regionen.

Håller inte med

Bulgarien själva håller inte med om den analysen.

– Vi försöker inte vinna politiska poäng hos någon, säger landets finansminister Asen Vasilev till tidningen.

Ministern menar att den nämnda skatten ska minska Rysslands gasvinster "drastiskt".

Foto: Nato

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen