VÄSTEUROPA: Land går mot strömmen – ekonomisk vinnare trots energikrisen

2022 11 06

Land efter land i Europa går på knäna efter den svåra energikris som slagit mot kontinenten. Flera länder kämpar för att hålla lamporna tända för sin befolkning.

I den svåra krisen finns det ett land som går vinnande ur situationen.

Norges finansdepartement menar i sitt budgetförslag för 2023 att landets inkomster från olja och gas väntas slå nytt rekord.

Inkomsterna väntas komma upp i 131 miljarder dollar, rapporterar Reuters.

Historisk ökning

De förväntade siffrorna innebär en ökning på 18 procent jämfört med detta års inkomster.

Gaspriserna i Europa har trefaldigats under året efter att Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkat tillgången.

Norge är en av Europas största gasleverantörer och en av världens största oljeproducenter, och landet har kritiserats för sina inkomster på energi.

– Det är inte vårt fel att Putin för detta energikrig mot Europa, säger den norske politikern Marie Nguyen Berg enligt The Independent.

Kris för flera länder

Flera europeiska länder står inför en utmanande vinter i och med den pågående energikrisen. 

Europa väntas trots allt ha tillräckligt mycket elgenerering för att klara krisen, beroende på vädret i vinter.

Om temperaturerna skulle falla så hotar det stabiliteten, och skulle kunna leda till en efterfrågan som blir svår att klara av, uppger Al Jazeera. 

“Politisk hybris”

Rysslands krigföring mot Ukraina har lett till en försvårad energimarknad.

Det är dock inte den enda anledningen till krisen som Europa nu står inför, menar Ashley Kelty, chef för Oil & Gas på företaget Panmure Gordon.

– Den nuvarande situationen har blivit till följd av kulmineringen av år av underinvestering i olja och gas och politisk hybris, säger han enligt tyska DW. 

Höjda skatter

Som ett resultat av stigande priser har den norska regeringen bestämt sig för att höja skatterna på landets gas-och oljeindustri.

Höjningarna väntas införas 2023 och handlar om två miljarder norska kronor, uppger Reuters.

Försök att hantera inflationen

Förslaget är del av ett bredare initiativ om att höja skatterna för företag som använder sig av landets naturliga resurser.

Det är även ett försök att hantera den stigande inflationen i landet.

Exploateringen av naturliga resurser är en av de största ekonomiska tillgångarna i Norge.

Foto: Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen