VÄSTEUROPA: Land går mot strömmen – ekonomisk vinnare trots energikrisen

2022 11 06

Land efter land i Europa går på knäna efter den svåra energikris som slagit mot kontinenten. Flera länder kämpar för att hålla lamporna tända för sin befolkning.

I den svåra krisen finns det ett land som går vinnande ur situationen.

Norges finansdepartement menar i sitt budgetförslag för 2023 att landets inkomster från olja och gas väntas slå nytt rekord.

Inkomsterna väntas komma upp i 131 miljarder dollar, rapporterar Reuters.

Historisk ökning

De förväntade siffrorna innebär en ökning på 18 procent jämfört med detta års inkomster.

Gaspriserna i Europa har trefaldigats under året efter att Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkat tillgången.

Norge är en av Europas största gasleverantörer och en av världens största oljeproducenter, och landet har kritiserats för sina inkomster på energi.

– Det är inte vårt fel att Putin för detta energikrig mot Europa, säger den norske politikern Marie Nguyen Berg enligt The Independent.

Kris för flera länder

Flera europeiska länder står inför en utmanande vinter i och med den pågående energikrisen.

Europa väntas trots allt ha tillräckligt mycket elgenerering för att klara krisen, beroende på vädret i vinter.

Om temperaturerna skulle falla så hotar det stabiliteten, och skulle kunna leda till en efterfrågan som blir svår att klara av, uppger Al Jazeera.

“Politisk hybris”

Rysslands krigföring mot Ukraina har lett till en försvårad energimarknad.

Det är dock inte den enda anledningen till krisen som Europa nu står inför, menar Ashley Kelty, chef för Oil & Gas på företaget Panmure Gordon.

– Den nuvarande situationen har blivit till följd av kulmineringen av år av underinvestering i olja och gas och politisk hybris, säger han enligt tyska DW.

Höjda skatter

Som ett resultat av stigande priser har den norska regeringen bestämt sig för att höja skatterna på landets gas-och oljeindustri.

Höjningarna väntas införas 2023 och handlar om två miljarder norska kronor, uppger Reuters.

Försök att hantera inflationen

Förslaget är del av ett bredare initiativ om att höja skatterna för företag som använder sig av landets naturliga resurser.

Det är även ett försök att hantera den stigande inflationen i landet.

Exploateringen av naturliga resurser är en av de största ekonomiska tillgångarna i Norge.

Foto: Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen