VÄSTEUROPA: Land går mot strömmen – ekonomisk vinnare trots energikrisen

2022 11 06

Land efter land i Europa går på knäna efter den svåra energikris som slagit mot kontinenten. Flera länder kämpar för att hålla lamporna tända för sin befolkning.

I den svåra krisen finns det ett land som går vinnande ur situationen.

Norges finansdepartement menar i sitt budgetförslag för 2023 att landets inkomster från olja och gas väntas slå nytt rekord.

Inkomsterna väntas komma upp i 131 miljarder dollar, rapporterar Reuters.

Historisk ökning

De förväntade siffrorna innebär en ökning på 18 procent jämfört med detta års inkomster.

Gaspriserna i Europa har trefaldigats under året efter att Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkat tillgången.

Norge är en av Europas största gasleverantörer och en av världens största oljeproducenter, och landet har kritiserats för sina inkomster på energi.

– Det är inte vårt fel att Putin för detta energikrig mot Europa, säger den norske politikern Marie Nguyen Berg enligt The Independent.

Kris för flera länder

Flera europeiska länder står inför en utmanande vinter i och med den pågående energikrisen.

Europa väntas trots allt ha tillräckligt mycket elgenerering för att klara krisen, beroende på vädret i vinter.

Om temperaturerna skulle falla så hotar det stabiliteten, och skulle kunna leda till en efterfrågan som blir svår att klara av, uppger Al Jazeera.

“Politisk hybris”

Rysslands krigföring mot Ukraina har lett till en försvårad energimarknad.

Det är dock inte den enda anledningen till krisen som Europa nu står inför, menar Ashley Kelty, chef för Oil & Gas på företaget Panmure Gordon.

– Den nuvarande situationen har blivit till följd av kulmineringen av år av underinvestering i olja och gas och politisk hybris, säger han enligt tyska DW.

Höjda skatter

Som ett resultat av stigande priser har den norska regeringen bestämt sig för att höja skatterna på landets gas-och oljeindustri.

Höjningarna väntas införas 2023 och handlar om två miljarder norska kronor, uppger Reuters.

Försök att hantera inflationen

Förslaget är del av ett bredare initiativ om att höja skatterna för företag som använder sig av landets naturliga resurser.

Det är även ett försök att hantera den stigande inflationen i landet.

Exploateringen av naturliga resurser är en av de största ekonomiska tillgångarna i Norge.

Foto: Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen