Istället krävs en ny obligatorisk utrustning som ska användas vid olyckor eller liknande, för att varna andra trafikanter.

– Redan från och med den 1 januari 2026 kommer Spanien att förbjuda den klassiska varningstriangeln på motorvägar och motortrafikleder, uppger den tyska bilorganisationen ADAC.

– I stället förlitar sig den spanska trafikmyndigheten på ett batteridrivet alternativ, ett speciellt blinkande ljus.

På mindre vägar i Spanien får varningstriangeln fortsatt användas.

Många fördelar

I Spanien ser man flera fördelar med att ersätta den klassiska varningstriangeln med den nya blinkande lampan.

Och ADAC håller med

– Fördelarna med ett blinkande ljus är uppenbara. Bilister slipper lämna sina fordon för att ställa upp varningstriangeln på tillräckligt avstånd, vilket är en risk som de nya blinkande lamporna eliminerar, uppger organisationen.

De blinkande lamporna ska kunna upptäckas på upp till en kilometer och vara lätta att känna igen även vid dåliga siktförhållanden som dimma, regn eller mörker.

– En annan stor fördel med det nya blinkande ljuset är att det har anslutning till mobilnätet. Så snart det tänds kan det sända fordonets position till räddningstjänsten vilket kan vara till hjälp i en nödsituation, uppger ADAC.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

Utländska turister

Om man reser till Spanien med egen bil så gäller inte kravet på den blinkande varningslampan.

Anledningen är att de nya reglerna endast gäller fordon som är registrerade i Spanien.

– De nya reglerna påverkar endast fordon som är registrerade i Spanien. Semesterfirare som reser i Spanien med hyrbil påverkas däremot av det nya kravet på det blinkande ljuset, uppger ADAC.

Det kan då också vara bra att be uthyraren att visa hur de fungerar.

Övriga EU

I nuläget finns inga planer hos vare sig Tyskland eller Sverige att följa i Spaniens fotspår.

Transportmyndigheter i flera olika EU-länder uppger att det i dagsläget saknas bevis för att det blinkande ljuset är säkrare än den klassiska triangeln.

Men på sikt kan det bli aktuellt för fler länder inom EU att följa i Spaniens fotspår.

LÄS OCKSÅ: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad 

Foto: Besikta

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer på torsdagskvällen.

Det ska röra sig om ett ryskt stridsflygplan av typen Su-30 som har kraschat.

Kraschen ska ha inträffat i Karelska Republiken i de västra delarna av landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Su-30 har kraschat

Enligt det ryska försvarsministeriet kraschade flygplanet cirka klockan 19:00 Moskva-tid – runt klockan 17:00 svensk tid.

Det finns i nuläget inga uppgifter om någon förklaring till kraschen.

Flygplanet var ute på ett träningsuppdrag när det av oklar anledning störtade, det framgår inte vad för slags uppdrag det var.

Samtliga medlemmar ur besättningen dog.

Bekräftar

Rysslands försvarsministerium bekräftar under torsdagskvällen händelsen.

– I dag, runt klockan 19:00 i Republiken Karelen, kraschade ett Su-30-flygplan under en planerad övningsflygning, lyder meddelandet.

– Planet gick ner i ett obebott område. Flygningen genomfördes utan ammunition. Besättningen omkom.

Läs mer: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Inga kommentarer

Karelens guvernör Artur Parfenchikov sade att händelsen inträffade i Prionezhsky-distriktet.

Han ska själv ha åkt dit efter kraschen men inte gett några ytterligare kommentarer.

Det är Su-30

Su-30 är ett tvåsitsigt, multirollstridsflygplan som utvecklats från Su-27-plattformen. 

Det har två motorer och är konstruerat för luftherravälde, eskortuppdrag, attacker mot mark- och sjömål, samt radarövervakning, rapporterar RBC Ukraine.

Olika modifikationer av Su-30, inklusive exportversioner och specialiserade modeller som Su-30MKI, Su-30MKK och Su-30SM, skiljer sig åt i utrustning, från radar till vingar och motorer, vilket påverkar manövrerbarhet, räckvidd och vapenlast. 

Vissa versioner bär luft-till-luft och luft-till-yta styrda vapen, med nyttolaster som når flera tusen kilogram.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: Av Toshi Aoki - JP Spotters - Gallery page

Text: Redaktionen

Europa och USA har infört massiva sanktioner, för att försöka få stopp på den ryska krigsmakten.

Så sent som för några veckor sedan meddelade USA att man inför ytterligare sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil och deras dotterbolag.

Aktionen är ett försök att minska Rysslands oljeintäkter, som används för att finansiera kriget mot Ukraina.

Förhoppningen är att den ekonomiska smällen ska tvinga Kreml att sätta sig vid förhandlingsbordet, och gå med på en vapenvila.

Håller på att ta slut

Nu går USA:s utrikesminister Marco Rubio ut och meddelar att man håller på att få slut på alternativ, som kan användas för att sätta press på Ryssland.

– Tja, det finns inte mycket mer att göra med sanktioner från vår sida. Jag menar, vi slår mot deras stora oljebolag, vilket är vad alla har bett om, säger han, rapporterar Politico.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Vill ha undantag

De senaste sanktionerna kommer träda i kraft den 21 november.

Flera länder har bett om undantag, vilket Ungern i nuläget har fått under ett år framöver.

Men den amerikanske utrikesministern framhåller att sanktionerna inte tjänar något syfte om de inte verkställs.

– Sanktioner måste verkställas, så vi inte inför sanktioner och sedan inte verkställer dem. Vi måste också genomdriva dem, säger Marco Rubio, uppger tidningen.

Han menar också att de europeiska länderna fortfarande har möjlighet att införa fler sanktioner.

– Det finns saker som européerna kan göra när det gäller skuggflottan eftersom detta sker i områden som ligger mycket närmare dem, säger han.

Ukraina ber om mer

Från ukrainskt håll anser man att det finns mer att göra, trots uttalandet från USA.

– När det gäller Rubios uttalande om att sanktionsalternativen är uttömda, så finns det fler stora oljebolag, banker och infrastruktur i Ryssland, säger Volodymyr Zelenskyjs sändebud, Vladyslav Vlasiuk, rapporterar Politico.

– Vi fortsätter att arbeta med amerikanska partners, med G7 och med andra. Det kommer att bli fler sanktioner.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Gage-Skidmore resp President of Ukraine

Text: Redaktionen