VARNINGEN: Staden kan bli nästa Butja

2022 04 20

Staden Izium i östra Ukraina, känd som ”porten till Donbass-regionen”, används som en mellanstation av ryska armén. Ryssland har inlett sin storskaliga offensiv i östra Ukraina och flera attacker mot mål i Donbass-regionen utgår från staden.

Nu väcks farhågor för att Izium kan bli ”nästa Butja”, rapporterar BBC.

Butja, staden utanför Kyiv, ockuperades av ryska styrkor i flera månader. De anklagas för krigsförbrytelser mot civilbefolkningen, inklusive avrättningar och tortyr.

Hundratals döda kroppar hittades i Butja efter att de ryska trupperna retirerade från staden och områden nära Kyiv.

Flest antal ryska soldater

Enligt rapporter är Izium den staden där flest antal ryska soldater befinner sig i nuläget, uppger BBC.

Den strategiskt viktiga staden har ockuperats av Ryssland sedan den 1 april. Den ligger 70 mil nordost om Ukrainas näst största stad Charkiv. Områdena öster om staden kontrolleras av ryska separatister.

Tusentals instängda

Trots flera evakueringsförsök finns det fortfarande upp mot 10 000 till 15 000 civila instängda i staden, uppger ukrainska myndigheter.

– 80 procent av stadens bostadshus har förstörts och tåglinjerna har kapats, säger stadens biträdande borgmästare, enligt BBC.

Enligt nyhetskanalen har människor som flytt staden vittnat om att förhållandena i Izium är på gränsen till en humanitär katastrof.

Lämnas ensamma

– I över en månad har civilbefolkningen inte haft tillgång till humanitär hjälp, elektricitet eller värme, säger chefen för Iziums militäradministration, Stepan Maselsky enligt BBC

Han befinner sig utanför staden, i det västra området som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Han berättar att kontakten med civila i staden är obefintlig.

Utegångsförbud och tvångsförflyttning

– Kommunikationen kontrolleras av ryska styrkor. De tillåter inte människor att komma in eller lämna området, berättar Malesky.

Han varnar för att Ryssland deporterar civila till Ryssland.

– Vi har obekräftade uppgifter om tvångsförflyttning till Ryssland. Människor får inte heller röra sig inne i staden.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen