VARNINGEN: Sjukvården kan tvingas välja – svenska eller ukrainska patienter

2022 04 07

Trycket på sjukvården har varit extremt pressad under åren med pandemin. Många människor har behövt skjuta fram operationer och annan vård på grund av att resurserna har behövt gå till intensivvård av patienter som insjuknat i Covid-19.

Nu kan svenska sjukvårdsregioner stå inför ytterligare en situation där man tvingas till nödvändiga prioriteringar utifrån externa faktorer, uppger Sveriges Radio.

Behöver planera

Enligt Ekot behöver regionerna se över sin sjukvårdsplanering i takt med att människor flyr från bomber och explosioner i Ukraina. Över 20 000 ukrainska flyktingar har hittills välkomnats till Sverige.

– Grundregeln är att ukrainska patienter ska prioriteras på samma sätt som svenska patienter, vilket kan innebära att i vissa fall får svenska patienter stå tillbaka om en ukrainsk patient till exempel har behov av kirurgisk insats, säger Lars Sandman, chef för prioriteringscentrum i Linköping.

Akuta områden

De mest akuta områden inom vården där det väntas tillströmning är just kirurgin.

Även psykiatrin kan komma att behöva rusta för att möta ett nytt ökat behov av vård i samband med ett större flyktingmottagande.

Utmaning för läkare

Lars Sandman varnar för att det kan bli tufft för läkare att förklara för svenska patienter att de kan behöva vänta ytterligare på vård, även efter pandemin.

– Vi ser en väldigt stor solidaritet i Sverige när det gäller Ukraina, kriget och personerna som kommer hit. Men om man känner som patient att man behöver stå tillbaka ytterligare kräver det legitima eller starka skäl för att det ska bli rimligt utifrån etiska principer, säger han till Sveriges Radio.

Krävs ansökan till Migrationsverket

Samtidigt krävs att människorna som kommit från Ukraina lämnat in en ansökan till Migrationsverket för att kunna ta del av svensk sjukvård.

Det har ställt till problem i bland annat Uddevalla, där det spridits falska rykten om att ukrainska flyktingar skulle vara illegala, rapporterar SVT. 

Uppmaningen

Migrationsverket har uppmanat kommuner och privatpersoner att förse flyktingarna med rätt information.

– Vi vill informera alla som har upplåtit boende åt en flykting från Ukraina att registreringen hos Migrationsverket är väldigt viktig, säger Björn Segelod, säkerhetschef på Uddevalla kommun.

Viktigaste frågan för väljarna

Sjukvården är en fortsatt viktig fråga för väljarna i Sverige. 

I en opinionsmätning från DN och Ipsos tidigare i veckan rankades den som allra viktigast av 25 procent av väljarna, vilket placerade frågan på första plats.

Foto: O. Kononenko

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen