VARNINGEN: Sjukvården kan tvingas välja – svenska eller ukrainska patienter

2022 04 07

Svensk sjukvård kan ställas inför en situation där man behöver prioritera mellan människor som flytt från Ukraina och svenska patienter.

Trycket på sjukvården har varit extremt pressad under åren med pandemin. Många människor har behövt skjuta fram operationer och annan vård på grund av att resurserna har behövt gå till intensivvård av patienter som insjuknat i Covid-19.

Nu kan svenska sjukvårdsregioner stå inför ytterligare en situation där man tvingas till nödvändiga prioriteringar utifrån externa faktorer, uppger Sveriges Radio.

Behöver planera

Enligt Ekot behöver regionerna se över sin sjukvårdsplanering i takt med att människor flyr från bomber och explosioner i Ukraina. Över 20 000 ukrainska flyktingar har hittills välkomnats till Sverige.

– Grundregeln är att ukrainska patienter ska prioriteras på samma sätt som svenska patienter, vilket kan innebära att i vissa fall får svenska patienter stå tillbaka om en ukrainsk patient till exempel har behov av kirurgisk insats, säger Lars Sandman, chef för prioriteringscentrum i Linköping.

Akuta områden

De mest akuta områden inom vården där det väntas tillströmning är just kirurgin.

Även psykiatrin kan komma att behöva rusta för att möta ett nytt ökat behov av vård i samband med ett större flyktingmottagande.

Utmaning för läkare

Lars Sandman varnar för att det kan bli tufft för läkare att förklara för svenska patienter att de kan behöva vänta ytterligare på vård, även efter pandemin.

– Vi ser en väldigt stor solidaritet i Sverige när det gäller Ukraina, kriget och personerna som kommer hit. Men om man känner som patient att man behöver stå tillbaka ytterligare kräver det legitima eller starka skäl för att det ska bli rimligt utifrån etiska principer, säger han till Sveriges Radio.

Krävs ansökan till Migrationsverket

Samtidigt krävs att människorna som kommit från Ukraina lämnat in en ansökan till Migrationsverket för att kunna ta del av svensk sjukvård.

Det har ställt till problem i bland annat Uddevalla, där det spridits falska rykten om att ukrainska flyktingar skulle vara illegala, rapporterar SVT.

Uppmaningen

Migrationsverket har uppmanat kommuner och privatpersoner att förse flyktingarna med rätt information.

– Vi vill informera alla som har upplåtit boende åt en flykting från Ukraina att registreringen hos Migrationsverket är väldigt viktig, säger Björn Segelod, säkerhetschef på Uddevalla kommun.

Viktigaste frågan för väljarna

Sjukvården är en fortsatt viktig fråga för väljarna i Sverige.

I en opinionsmätning från DN och Ipsos tidigare i veckan rankades den som allra viktigast av 25 procent av väljarna, vilket placerade frågan på första plats.

Foto: O. Kononenko

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen