VARNINGEN: Sjukvården kan tvingas välja – svenska eller ukrainska patienter

2022 04 07

Svensk sjukvård kan ställas inför en situation där man behöver prioritera mellan människor som flytt från Ukraina och svenska patienter.

Trycket på sjukvården har varit extremt pressad under åren med pandemin. Många människor har behövt skjuta fram operationer och annan vård på grund av att resurserna har behövt gå till intensivvård av patienter som insjuknat i Covid-19.

Nu kan svenska sjukvårdsregioner stå inför ytterligare en situation där man tvingas till nödvändiga prioriteringar utifrån externa faktorer, uppger Sveriges Radio.

Behöver planera

Enligt Ekot behöver regionerna se över sin sjukvårdsplanering i takt med att människor flyr från bomber och explosioner i Ukraina. Över 20 000 ukrainska flyktingar har hittills välkomnats till Sverige.

– Grundregeln är att ukrainska patienter ska prioriteras på samma sätt som svenska patienter, vilket kan innebära att i vissa fall får svenska patienter stå tillbaka om en ukrainsk patient till exempel har behov av kirurgisk insats, säger Lars Sandman, chef för prioriteringscentrum i Linköping.

Akuta områden

De mest akuta områden inom vården där det väntas tillströmning är just kirurgin.

Även psykiatrin kan komma att behöva rusta för att möta ett nytt ökat behov av vård i samband med ett större flyktingmottagande.

Utmaning för läkare

Lars Sandman varnar för att det kan bli tufft för läkare att förklara för svenska patienter att de kan behöva vänta ytterligare på vård, även efter pandemin.

– Vi ser en väldigt stor solidaritet i Sverige när det gäller Ukraina, kriget och personerna som kommer hit. Men om man känner som patient att man behöver stå tillbaka ytterligare kräver det legitima eller starka skäl för att det ska bli rimligt utifrån etiska principer, säger han till Sveriges Radio.

Krävs ansökan till Migrationsverket

Samtidigt krävs att människorna som kommit från Ukraina lämnat in en ansökan till Migrationsverket för att kunna ta del av svensk sjukvård.

Det har ställt till problem i bland annat Uddevalla, där det spridits falska rykten om att ukrainska flyktingar skulle vara illegala, rapporterar SVT. 

Uppmaningen

Migrationsverket har uppmanat kommuner och privatpersoner att förse flyktingarna med rätt information.

– Vi vill informera alla som har upplåtit boende åt en flykting från Ukraina att registreringen hos Migrationsverket är väldigt viktig, säger Björn Segelod, säkerhetschef på Uddevalla kommun.

Viktigaste frågan för väljarna

Sjukvården är en fortsatt viktig fråga för väljarna i Sverige. 

I en opinionsmätning från DN och Ipsos tidigare i veckan rankades den som allra viktigast av 25 procent av väljarna, vilket placerade frågan på första plats.

Foto: O. Kononenko

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen