Varningen: Ryssland vill starta krig i annan världsdel

2023 10 13

För exakt 597 dagar sedan inleddes ett nytt krig i Europa.

Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade en fullskalig och oprovocerad invasion av grannlandet Ukraina den 24 februari 2022.

Sedan dess har de ukrainska styrkorna stått emot den ryska krigsmaskinen – som hade förväntat sig att operationen skulle vara över på ett par dagar.

Mycket tack vare att västvärlden slutit upp med militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd till Ukraina.

Varnar: "Ryssland vill starta krig"

Den senaste veckan har rubrikerna skiftat från kriget till Ukraina till det som nu pågår i Mellanöstern mellan Israel och palestinska Hamas.

En katastrof som Putin inte är sen med att dra fördel av, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Ryssland är intresserade av att starta krig i Mellanöstern, så att en ny källa till smärta och lidande kan undergräva världens sammanhållning, öka oenigheten och motsättningarna och därmed hjälpa Ryssland att förstöra friheten i Europa, säger Zelensky enligt CNN.

Jämför Hamas med Putin

Det var under veckans Natomöte i Bryssel som den ukrainska ledaren var inbjuden att tala.

Zelensky berättar att han ser flera likheter mellan Hamas attack mot Israel och de som hans eget land fått utstå i ett och ett halvt års tid.

– Vi är i kriget, vi förstår vad det innebär att utsättas för en terroristattack.

– Terrorister som Putin, eller som Hamas, försöker hålla fria och demokratiska nationer som gisslan och de vill ha makt över dem som söker frihet. Terroristerna kommer inte att förändras, de måste bara förlora. Och det betyder att vi måste vinna, det kräver tålamod, det kräver stadigt och kontinuerligt stöd.

Rysslandsexperten tveksam

Analytikern Hanna Notte, Eurasienchef vid James Martin Center for Nonprofileration Studies och expert på både Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik samt Mellanöstern, bekräftar att Ryssland har långvariga vänskapsband med både Hamas och Iran.

Men hon delar inte uppfattningen att Putin direkt skulle tjäna på Israelkriget.

Tvärtom skulle det kunna bli komplicerat då Ryssland har tajta diplomatiska relationer även med Israel.

Särskilt krångligt skulle det bli om kriget sprider sig till intilliggande länder, menar Hanna Notte.

– Jag är inte säker på att Ryssland skulle glädjas åt ett Iran-Israel-krig som skulle sluka Libanon och förmodligen Syrien, framhåller hon enligt Sky News.

– Ryssland har marin- och flygbaser i Syrien som tillåter dem att projicera makt i Mellanöstern och Nordafrika. Om det var ett större krig i regionen skulle Ryssland inte ha kapacitet eller bandbredd att hantera det. Och Moskva behöver inte den typen av krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen