Varningen: Ryssland vill starta krig i annan världsdel

2023 10 13

För exakt 597 dagar sedan inleddes ett nytt krig i Europa.

Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade en fullskalig och oprovocerad invasion av grannlandet Ukraina den 24 februari 2022.

Sedan dess har de ukrainska styrkorna stått emot den ryska krigsmaskinen – som hade förväntat sig att operationen skulle vara över på ett par dagar.

Mycket tack vare att västvärlden slutit upp med militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd till Ukraina.

Varnar: "Ryssland vill starta krig"

Den senaste veckan har rubrikerna skiftat från kriget till Ukraina till det som nu pågår i Mellanöstern mellan Israel och palestinska Hamas.

En katastrof som Putin inte är sen med att dra fördel av, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Ryssland är intresserade av att starta krig i Mellanöstern, så att en ny källa till smärta och lidande kan undergräva världens sammanhållning, öka oenigheten och motsättningarna och därmed hjälpa Ryssland att förstöra friheten i Europa, säger Zelensky enligt CNN.

Jämför Hamas med Putin

Det var under veckans Natomöte i Bryssel som den ukrainska ledaren var inbjuden att tala.

Zelensky berättar att han ser flera likheter mellan Hamas attack mot Israel och de som hans eget land fått utstå i ett och ett halvt års tid.

– Vi är i kriget, vi förstår vad det innebär att utsättas för en terroristattack.

– Terrorister som Putin, eller som Hamas, försöker hålla fria och demokratiska nationer som gisslan och de vill ha makt över dem som söker frihet. Terroristerna kommer inte att förändras, de måste bara förlora. Och det betyder att vi måste vinna, det kräver tålamod, det kräver stadigt och kontinuerligt stöd.

Rysslandsexperten tveksam

Analytikern Hanna Notte, Eurasienchef vid James Martin Center for Nonprofileration Studies och expert på både Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik samt Mellanöstern, bekräftar att Ryssland har långvariga vänskapsband med både Hamas och Iran.

Men hon delar inte uppfattningen att Putin direkt skulle tjäna på Israelkriget.

Tvärtom skulle det kunna bli komplicerat då Ryssland har tajta diplomatiska relationer även med Israel.

Särskilt krångligt skulle det bli om kriget sprider sig till intilliggande länder, menar Hanna Notte.

– Jag är inte säker på att Ryssland skulle glädjas åt ett Iran-Israel-krig som skulle sluka Libanon och förmodligen Syrien, framhåller hon enligt Sky News.

– Ryssland har marin- och flygbaser i Syrien som tillåter dem att projicera makt i Mellanöstern och Nordafrika. Om det var ett större krig i regionen skulle Ryssland inte ha kapacitet eller bandbredd att hantera det. Och Moskva behöver inte den typen av krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Massiv framgång för Ukraina – har tagit över hälften

2026 09 21

Ukraina skördar stora framgångar på rysk mark.

Ukraina uppger hälften av Rysslands oljeraffineringskapacitet nu har slagits ut.

Detta efter den senaste raden långdistansattacker mot energimål i Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Nära hälften utslaget

Ukrainas långdistansattacker mot den ryska oljeindustrin uppges ha fått omfattande konsekvenser.

Enligt Ukrainas generalstab har mer än 45 procent av Rysslands oljeraffineringskapacitet tagits ur drift efter den senaste tidens attacker.

Uppgiften kommer efter attacken mot Moskvas oljeraffinaderi i helgen.

– En av konsekvenserna är en brist på högkvalitativt bränsle i Ryssland, skriver den ukrainska generalstaben.

Myndigheten uppger samtidigt att produktionen av bensin och diesel som uppfyller standarden Euro-5/K5 har minskat kraftigt.

LÄS MER: Ryska elitenheter dras bort från fronten

Flera raffinaderier har träffats

Under den föregående veckan har ukrainska styrkor riktat in sig på flera viktiga anläggningar i Ryssland och de ockuperade områdena.

Natten till den 15 september träffades Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen. Där uppges bland annat den primära raffineringsenheten AVT-6 och ett tanklager ha träffats.

Två dagar senare var det dags för Slavneft-YANOS-raffinaderiet i Jaroslavl. Raffinaderiet har en årlig kapacitet på omkring 15 miljoner ton olja och den primära raffineringsenheten AVT-3 uppges ha träffats.

Raffinaderi ur bruk

Under helgens omfattande drönarattack mot Moskva träffades Gazprom Nefts oljeraffinaderi i den ryska huvudstaden.

Reuters uppger att anläggningen nu har stoppat all råoljebearbetning.

– Båda raffinaderiets primära råoljedestillationsenheter började brinna efter att drönare kraschat på anläggningen. Det kan ta flera veckor att reparera skadorna och återuppta verksamheten, skriver tidningen.

Raffinaderiet bearbetade 11,6 miljoner ton råolja under 2024 och producerade bland annat 2,9 miljoner ton bensin och 3,2 miljoner ton diesel.

Ukraina uppger samtidigt att man under veckan systematiskt har slagit mot ryska luftvärnssystem, radarstationer, elektronisk krigföring och ledningscentraler.

Bland målen som nämns finns en 92N6-radar från S-400-systemet i Sotji samt två S-400-robotlavetter i området kring Vygonichi i Brjanskregionen.

Även ett Buk-M3-system i området kring Ukrainka i Zaporizjzja-regionen och en Nebo-U-radar i Donetskregionen uppges ha träffats.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen