Varningen: Ryssland vill starta krig i annan världsdel

2023 10 13

För exakt 597 dagar sedan inleddes ett nytt krig i Europa.

Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade en fullskalig och oprovocerad invasion av grannlandet Ukraina den 24 februari 2022.

Sedan dess har de ukrainska styrkorna stått emot den ryska krigsmaskinen – som hade förväntat sig att operationen skulle vara över på ett par dagar.

Mycket tack vare att västvärlden slutit upp med militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd till Ukraina.

Varnar: "Ryssland vill starta krig"

Den senaste veckan har rubrikerna skiftat från kriget till Ukraina till det som nu pågår i Mellanöstern mellan Israel och  palestinska Hamas.

En katastrof som Putin inte är sen med att dra fördel av, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Ryssland är intresserade av att starta krig i Mellanöstern, så att en ny källa till smärta och lidande kan undergräva världens sammanhållning, öka oenigheten och motsättningarna och därmed hjälpa Ryssland att förstöra friheten i Europa, säger Zelensky enligt CNN.

Jämför Hamas med Putin

Det var under veckans Natomöte i Bryssel som den ukrainska ledaren var inbjuden att tala.

Zelensky berättar att han ser flera likheter mellan Hamas attack mot Israel och de som hans eget land fått utstå i ett och ett halvt års tid.

– Vi är i kriget, vi förstår vad det innebär att utsättas för en terroristattack.

– Terrorister som Putin, eller som Hamas, försöker hålla fria och demokratiska nationer som gisslan och de vill ha makt över dem som söker frihet. Terroristerna kommer inte att förändras, de måste bara förlora. Och det betyder att vi måste vinna, det kräver tålamod, det kräver stadigt och kontinuerligt stöd.

Rysslandsexperten tveksam

Analytikern Hanna Notte, Eurasienchef vid James Martin Center for Nonprofileration Studies och expert på både Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik samt Mellanöstern, bekräftar att Ryssland har långvariga vänskapsband med både Hamas och Iran.

Men hon delar inte uppfattningen att Putin direkt skulle tjäna på Israelkriget.

Tvärtom skulle det kunna bli komplicerat då Ryssland har tajta diplomatiska relationer även med Israel.

Särskilt krångligt skulle det bli om kriget sprider sig till intilliggande länder, menar Hanna Notte.

– Jag är inte säker på att Ryssland skulle glädjas åt ett Iran-Israel-krig som skulle sluka Libanon och förmodligen Syrien, framhåller hon enligt Sky News.

– Ryssland har marin- och flygbaser i Syrien som tillåter dem att projicera makt i Mellanöstern och Nordafrika. Om det var ett större krig i regionen skulle Ryssland inte ha kapacitet eller bandbredd att hantera det. Och Moskva behöver inte den typen av krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. 

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter. 

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning. 

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen


Nya regler vid besiktningen – 370 000 svenskar påverkas

2025 10 23

Nu införs tuffare besiktningsregler i Sverige.

Ett nytt EU-beslut slår mot de omkring 370 000 svenskar som kör elbil.

Från och med nästa år införs hårdare besiktningsregler för elbilar. Totalt omfattar regelverket ett 20-tal nya kontrollpunkter som elbilar måste uppfylla.

– Det handlar bland annat om mer kontroller av batterierna, högspäningssystem och ledningar. Sammanlagt är det ungefär tjugo punkter, säger Trasportstyrelsens utredare Anders Gunneriusson till Carup.

Bland annat kommer batteriets skick att undersökas. Vid besiktningen ska det bedömas om batteriet är skadat eller försämrat. Om kraven inte uppfylls kan det resultera i påpekanden, anmärkningar och i värsta fall körförbud, uppger Anders Gunneriusson.

– Det kommer också att bli kontroll av mjukvara och andra saker, det är många punkter, säger han till Carup.

Trendbrott i Sverige

De nya reglerna är en del av ett nytt EU-direktiv som syftar till att öka säkerheten och förlänga livslängden på elbilar i takt med att eldrivna fordon ökar kraftigt i Europa.

I Sverige går dock omställningen långsamt.

Under 2024 minskade antalet nyregistrerade elbilar för första gången, enligt statistik från SCB.

– Andelen nyregistrerade elbilar för privatpersoner var 46 procent 2021 och ökade till 51 procent under 2022. Under 2023 sjönk andelen för privatpersoner till 30 procent och var oförändrad 2024, säger myndighetens statistiker Magnus Nyström.  

– Det innebär en minskning av nyregistrerade elbilar med över 20 procentenheter på två år.

LÄS MER: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

Flera förklaringar

Enligt SCB beror det minskade intresset för elbilar bland privatpersoner på flera olika saker:

- Det generella ekonomiska läget, med höga räntor och inflation

- Att miljöbilspremien togs bort i november 2022

- Bensinpriset som gått från en hög nivå till att sjunka under samma period, vilket kan ha minskat incitamentet för att köpa elbil

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

Foto: B. Brunner

Text: Redaktionen