VARNINGEN: Nytt bakslag för de mest utsatta

2022 11 04

Flera vindkraftsföretag planerar enorma satsningar utanför södra Sveriges kuster.

Sju stora vindkraftsplatser till havs väntar på ett godkännande från den nya regeringen.

De kan få vänta förgäves.

Det nya Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna innebär att planerna riskerar att försenas ordentligt eller skrotas helt och hållet, rapporterar SVT Nyheter.

Enligt vindkraftsföretagen skulle det innebära att södra Sverige får dras med ”onödigt höga elpriser” under flera år.

Ørsted, ett multinationellt energibolag med säte i Danmark, vill bygga en havsvindpark söder om Ystad. Om företaget får ett ja under 2023 kan vindkraftsparken leverera el till Sydsverige innan 2030.  

Elproduktionen skulle vara betydande enligt Ulrik Stridbæk, chef för energiekonomi vid Ørsted.

– Vår havsvindpark kan producera motsvarande hälften av Skånes elförbrukning på ett år. Vi hoppas vi kan hitta en bra lösning med den nya regeringen, säger han till SVT.

Nya regler för vindkraft

Frågan är om parterna kommer att hitta en gemensam lösning.

Tidöavtalet mellan regeringen och SD innebär försvårande omständigheter för utbyggnad av ny vindkraft. Regeringsunderlaget har enats om att staten inte ska stå för anslutningar av havsvindkraft till det svenska elnätet.

– Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs, står det i Tidöavtalet.

Beslutet innebär att det blir betydligt dyrare för investerare. Anslutningen till elnätet står för 25-30 procent av kostnaden, uppger SVT.

Ulrik Stridbæk anser att beslutet missgynnar Sverige.

– Det är helt enkelt billigare att ansluta havsvind i söder än att transportera ännu mer från norr, säger han till SVT.

Regeringen prioriterar nya satsningar på kärnkraft. Men Ulrik Stridbæk tror inte att det kommer att hjälpa Sverige på kort sikt.

– Det tar ju tid att bygga kärnkraft. Man kan inte ha kärnkraft på den här sidan av 2030. Vi hoppas att Sverige vill ha båda delarna.

Fakta lagändringar för ny kärnkraft

Regeringen och SD föreslår följande lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige:

  • Lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. Nödvändiga regelverk ska skyndsamt utvecklas för att skapa förutsättningar för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna bygga och nyttjas i Sverige.
  • Kortare tillståndsprocess och snabbspår för ny kärnkraft. Inför en ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende. Utpekad myndighet ska ansvara för samordning med ev. andra myndigheter med intresse i saken. Inför också ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen – en särskild regel i miljöbalken – som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Strålsäkerhetsmyndigheten får uppdraget att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft även i övrigt ska kunna kortas kraftigt.
  • Den höga ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned. Vid behov skjuts mer medel till mark- och miljödomstolarna för att snabbt kunna hantera tillståndsprövningen av ny kärnkraft. Uppdrag ges att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännande av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige, samt arbeta för typgodkännande även på europeisk nivå
  • Källa: Tidöavtalet

Foto: A. Metelev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flygolycka i Sankt Petersburg – 162 personer ombord

2025 10 20

Ett passagerarflygplan har kraschat på Sankt Petersburgs flygplats.

Flygplanet var på väg till Azerbajdzjans huvudstad Baku, men tvingades gå ner för att nödlanda i Sankt Petersburg.

Beslutet att nödlanda togs efter att ett fel hade upptäckts på flygplanet.

Nödlandningen slutade med att flygplanet kraschade på landningsbanan.

– Olyckan inträffade tidigt på måndagen när ett Airbus A320-plan nödlandade på Pulkovo flygplats. En nödlandning fick göras på grund av ett fel i landningsstället, uppger finska Iltalehti.

162 personer ombord

Flygplatsen utanför Sankt Petersburg är en av Rysslands största flygplatser.

– Planet har spårat ur från landningsbanan på huvudflygplatsen i Sankt Petersburg i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Ombord på flygplanet fanns 162 personer.

Enligt rapporter ska ingen ha skadats allvarligt.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Fartyg ska bordas – tung smäll för Ryssland

Inte avslöjat företaget

Ryska statliga medier har ännu inte avslöjat namnet på det företag som genomförde flygningen.

Övriga flygningar till och från flygplatsen fick avbrytas under morgontimmarna.

Under de senaste åren har trafiken på flygplatsen stått stilla flera gånger, ofta på grund av ukrainska drönare i luftrummet.

Olycka i somras

I slutet av juli kraschade ett annat flygplan i Ryssland.

Det var i Amurregionen i ryska Fjärran Östern, rapporterade Reuters.

Planet rapporterades försvunnet på väg från Blagoveshchensk till Tynda.

De ryska myndigheterna hittat senare det brinnande flygplanet 16 kilometer från Tynda.

– Planet försvann från radarn när det försökte landa på Tynda flygplats. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass misstänks orsaken till olyckan preliminärt vara ett misstag av planets besättning och dålig sikt, uppger Iltalehti.

Enligt guvernören i Amurregionen, Vasilij Orlov, fanns det totalt 49 personer ombord på planet.

– Enligt preliminära uppgifter fanns det 43 passagerare och 6 besättningsmedlemmar ombord. Alla nödvändiga medel har använts för att söka efter planet, skrev han på sociala medier.

Flygplanet var en sovjettillverkad Antonov An-24.

LÄS OCKSÅ: Kraftig explosion i Ryssland - flera döda och skadade

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionen ändras för 2,3 miljoner pensionärer

2025 10 20

Pensionerna kommer att öka nästa år.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på måndagsmorgonen, som kommer att vidarebefordra informationen till regeringen.

Den största ökningen gäller inkomstpensionen som kommer att öka med 1,9 procent i januari 2026. Garantipensionen ökar samtidigt 0,7 procent.

En större andel har båda två, och det exakta beloppet för varje pensionär blir klart först i början av nästa år.

– För många består pensionen av flera olika delar och därför kan vi inte säga något om de exakta pensionsbeloppen förrän en bit in på 2026, säger Kristian Seth, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

– Det är alltså ingen idé att ringa oss om detta ännu. Men vi kan berätta att inkomstpensionen, som följer inkomstutvecklingen i samhället, ökar med 1,9 procent efter årsskiftet.

Logga in på Mina sidor

När det gäller garantipensionen baseras höjningen på det prisbasbelopp som höjs från 58 000 kronor 2025 till 59 200 kronor nästa år. 

Det är dock relativt få som enbart har garantipension, enligt Pensionsmyndigheten., 

– De flesta pensionärer som har garantipension har dock också inkomstpension och får därför en höjning av sin allmänna pension med mellan 0,7 procent och 1,9 procent. Information om exakt storlek på höjningen finns i januari 2026 på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se och i pensionsbeskeden som skickas till alla pensionärer, informerar myndigheten.

LÄS MER: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Berör över två miljoner

Totalt kommer 2,3 miljoner pensionärer att få höjd pension. För de olika grupperna ser det enligt Pensionsmyndigheten ut enligt följande:

  • Ungefär 1,1 miljoner pensionärer med har inkomstpension och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. Dessa inkomstgrundade pensionsdelar höjs med 1,9 procent.
  • Ungefär 890 000 pensionärer får inkomstpension och en del garantipension och får därmed en ökning på mellan 0,7 och 1,9 procent.
  • Ungefär 300 000 pensionärer har låg eller ingen inkomstpension och får därmed sin garantipension uppräknad med knappt 0,7 procent.

LÄS MER: Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen