VARNINGEN: Nytt bakslag för de mest utsatta

2022 11 04

Flera vindkraftsföretag planerar enorma satsningar utanför södra Sveriges kuster.

Sju stora vindkraftsplatser till havs väntar på ett godkännande från den nya regeringen.

De kan få vänta förgäves.

Det nya Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna innebär att planerna riskerar att försenas ordentligt eller skrotas helt och hållet, rapporterar SVT Nyheter.

Enligt vindkraftsföretagen skulle det innebära att södra Sverige får dras med ”onödigt höga elpriser” under flera år.

Ørsted, ett multinationellt energibolag med säte i Danmark, vill bygga en havsvindpark söder om Ystad. Om företaget får ett ja under 2023 kan vindkraftsparken leverera el till Sydsverige innan 2030.  

Elproduktionen skulle vara betydande enligt Ulrik Stridbæk, chef för energiekonomi vid Ørsted.

– Vår havsvindpark kan producera motsvarande hälften av Skånes elförbrukning på ett år. Vi hoppas vi kan hitta en bra lösning med den nya regeringen, säger han till SVT.

Nya regler för vindkraft

Frågan är om parterna kommer att hitta en gemensam lösning.

Tidöavtalet mellan regeringen och SD innebär försvårande omständigheter för utbyggnad av ny vindkraft. Regeringsunderlaget har enats om att staten inte ska stå för anslutningar av havsvindkraft till det svenska elnätet.

– Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs, står det i Tidöavtalet.

Beslutet innebär att det blir betydligt dyrare för investerare. Anslutningen till elnätet står för 25-30 procent av kostnaden, uppger SVT.

Ulrik Stridbæk anser att beslutet missgynnar Sverige.

– Det är helt enkelt billigare att ansluta havsvind i söder än att transportera ännu mer från norr, säger han till SVT.

Regeringen prioriterar nya satsningar på kärnkraft. Men Ulrik Stridbæk tror inte att det kommer att hjälpa Sverige på kort sikt.

– Det tar ju tid att bygga kärnkraft. Man kan inte ha kärnkraft på den här sidan av 2030. Vi hoppas att Sverige vill ha båda delarna.

Fakta lagändringar för ny kärnkraft

Regeringen och SD föreslår följande lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige:

  • Lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. Nödvändiga regelverk ska skyndsamt utvecklas för att skapa förutsättningar för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna bygga och nyttjas i Sverige.
  • Kortare tillståndsprocess och snabbspår för ny kärnkraft. Inför en ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende. Utpekad myndighet ska ansvara för samordning med ev. andra myndigheter med intresse i saken. Inför också ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen – en särskild regel i miljöbalken – som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Strålsäkerhetsmyndigheten får uppdraget att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft även i övrigt ska kunna kortas kraftigt.
  • Den höga ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned. Vid behov skjuts mer medel till mark- och miljödomstolarna för att snabbt kunna hantera tillståndsprövningen av ny kärnkraft. Uppdrag ges att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännande av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige, samt arbeta för typgodkännande även på europeisk nivå
  • Källa: Tidöavtalet

Foto: A. Metelev

Text: Redaktionen


11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter att Andersson möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne stom statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen