VARNINGEN: Nytt bakslag för de mest utsatta

2022 11 04

Sju stora vindkraftsplatser till havs väntar på ett godkännande från den nya regeringen.

De kan få vänta förgäves.

Det nya Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna innebär att planerna riskerar att försenas ordentligt eller skrotas helt och hållet, rapporterar SVT Nyheter.

Enligt vindkraftsföretagen skulle det innebära att södra Sverige får dras med ”onödigt höga elpriser” under flera år.

Ørsted, ett multinationellt energibolag med säte i Danmark, vill bygga en havsvindpark söder om Ystad. Om företaget får ett ja under 2023 kan vindkraftsparken leverera el till Sydsverige innan 2030.  

Elproduktionen skulle vara betydande enligt Ulrik Stridbæk, chef för energiekonomi vid Ørsted.

– Vår havsvindpark kan producera motsvarande hälften av Skånes elförbrukning på ett år. Vi hoppas vi kan hitta en bra lösning med den nya regeringen, säger han till SVT.

Nya regler för vindkraft

Frågan är om parterna kommer att hitta en gemensam lösning.

Tidöavtalet mellan regeringen och SD innebär försvårande omständigheter för utbyggnad av ny vindkraft. Regeringsunderlaget har enats om att staten inte ska stå för anslutningar av havsvindkraft till det svenska elnätet.

– Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs, står det i Tidöavtalet.

Beslutet innebär att det blir betydligt dyrare för investerare. Anslutningen till elnätet står för 25-30 procent av kostnaden, uppger SVT.

Ulrik Stridbæk anser att beslutet missgynnar Sverige.

– Det är helt enkelt billigare att ansluta havsvind i söder än att transportera ännu mer från norr, säger han till SVT.

Regeringen prioriterar nya satsningar på kärnkraft. Men Ulrik Stridbæk tror inte att det kommer att hjälpa Sverige på kort sikt.

– Det tar ju tid att bygga kärnkraft. Man kan inte ha kärnkraft på den här sidan av 2030. Vi hoppas att Sverige vill ha båda delarna.

Fakta lagändringar för ny kärnkraft

Regeringen och SD föreslår följande lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige:

• Lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. Nödvändiga regelverk ska skyndsamt utvecklas för att skapa förutsättningar för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna bygga och nyttjas i Sverige.
• Kortare tillståndsprocess och snabbspår för ny kärnkraft. Inför en ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende. Utpekad myndighet ska ansvara för samordning med ev. andra myndigheter med intresse i saken. Inför också ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen – en särskild regel i miljöbalken – som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Strålsäkerhetsmyndigheten får uppdraget att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft även i övrigt ska kunna kortas kraftigt.
• Den höga ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned. Vid behov skjuts mer medel till mark- och miljödomstolarna för att snabbt kunna hantera tillståndsprövningen av ny kärnkraft. Uppdrag ges att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännande av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige, samt arbeta för typgodkännande även på europeisk nivå
• Källa: Tidöavtalet

Foto: A. Metelev

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen