VARNINGEN: ”Lika farligt som ett kärnvapenkrig”

2022 11 03

Artificiell intelligens kan orsaka en framtida katastrof i paritet med ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Den slutsatsen drar en tredjedel av 327 AI-forskare som deltagit i en internationell enkätundersökning, rapporterar Vetenskapsradion.

Enligt forskarna är den stora risken ett framtidsscenario där AI blir smartare än skaparen och börjar handla utanför människans kontroll.

– Det är troligt att ett beslut som fattas av AI eller ett maskininlärningssystem kan orsaka en katastrof under detta århundrade som är minst lika farligt som ett fullskaligt kärnvapenkrig, säger en av forskarna enligt nyhetssajten ScienceNews.

”Onda saker”

Arne Ranta, professor och avdelningschef vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers universitet, anser att AI redan kan utgöra en risk.

– Man kan spekulera i om det i framtiden kommer att finnas en AI som har egen vilja, egna syften och som gör onda saker. Men risken för detta är ganska marginell. Jag är mycket mer orolig för att vi använder AI och automatiskt beslutsfattande utan att behålla den mänskliga kontrollen. Då kan de göra onda saker bara för att de är så dumma, säger han till Vetenskapsradion.

Flera varningar

Forskare har tidigare varnat för en utveckling av en särskilt ”kraftfull AI”.

Enligt forskning publicerad i Journal for Artificial Intelligence Research kan användning av en superintelligent AI leda till okontrollerbara konsekvenser.

– Flera forskare anser att en tillräckligt kraftfull AI kan skapa en lösning för att snabbare klara av en uppgift utan att ta hänsyn till att lösningen skulle riskera att äventyra mänskligheten, uppger ScienceNews.

I sitt uppdrag skulle en sådan AI kunna ignorera allt ansvar och endast följa sina ”egna intressen", framhåller nyhetssajten.

Artificiell intelligens

Utvecklingen och intresset för AI har ökat i en hastig takt. Numera är många typer av teknik beroende av AI och många företag runt om i världen använder sig av artificiell intelligens.

Enligt sajten Techworld beror den snabba utvecklingen på fem saker:

Det finns numera stor tillgång till stora datamängder, vilket underlättar att skapa många typer av AI-lösningar.
Relativt sett billiga molntjänster gör det möjligt att skapa AI-lösningar till en rimlig kostnad.
Ett stort utbud av ramverk och verktyg förenklar arbetet med att bygga lösningar.
Riktigt snabba processorer som är anpassade till AI gör det möjligt att köra helt nya lösningar.
Intresset är självgenererande. Mycket intresse föder ännu mer intresse.

Fakta AI

Vad är AI?

Artificiell generell intelligens är ett område som går ut på att maskiner ska klara av allt som människor klarar av.
Den typ av AI-lösningar som tilldrar sig intresse från näringslivet i dag handlar mer om att bygga lösningar för att lösa specifika problem. Artificiell generell intelligens kallas ibland för ”stark AI” eller ”full AI”.
Den mer problemorienterade varianten kallas för ”svag AI”.
Källa: Techworld

Foto: O. Beard resp P. Photography

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen