Varnar regeringen: Sveriges dricksvatten i fara

2023 10 12

Sabotage riskerar att slå ut Sveriges vattenförsörjning.

Om Rysslands krig i Ukraina till vintern driver fram en gasbrist riskerar det att stoppa tillverkningen av kemikalier som behövs för att rena dricksvatten här i Sverige.

Flera företrädare för kemibranschen fruktar just ett sådant katastrofscenario, rapporterar Dagens Nyheter.

"Struntar blankt i farhågorna"

Larmet går raka vägen till närings- och energiminister Ebba Busch (KD) och resten av regeringen.

– Vi upplever att den struntar blankt i de farhågor som kemiindustrin har. Jag är inte riktigt säker på att den har förstått att gasen behövs för flera kritiska produkter, säger Malin Johansson till DN.

Hon är energi- och klimatansvarig vid Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, en bransch- och arbetsgivarorganisation som samlar 1 250 företag inom bland annat kemibranschen.

Pekar ut gasledning

Det är Sveriges enda stora gasnät "Swedegas" som pekas ut.

Gasledningen, som är nedgrävd längs en 62 mil lång sträcka, försörjer 33 kommuner och flera kraftvärmeverk med gas.

Enligt Ikem är kolmolekyler i naturgasen “helt avgörande” för att framkalla kemikalier som renar dricksvatten samt tillverkar vissa livsmedel och mediciner som behövs i stora delar av landet.

Höjer beredskapen

I samband med att Finland i veckan gått ut med att man identifierat ett sabotage mot gasledningen i finska viken har beredskapen nu höjts hos Swedegas, som ägs av Nordion Energi.

Exakt vad det innebär vill Nordion av säkerhetsskäl inte gå in på.

– Men vi har bland annat utökat interaktionen med berörda myndigheter och intressenter, säger företagets marknadschef Carolina Wistén till DN.

"Förstår inte allvaret"

I ett pressmeddelande utvecklar Ikem sina krav på staten.

Det behövs en så kallad LNG-terminal för att ta emot flytande naturgas, någonting som den förra regeringen avslog 2019 och som fortfarande saknas.

– Sveriges regering verkar inte ha förstått allvaret. Den har istället varit med och drivit igenom en EU-förordning om att vid kris skydda hushåll framför industri och i vintras gett hushållen gasprisstöd som kompensation. Hushållen kan ställa om till el, det kan inte kemiindustrin, säger Malin Johansson i samma pressutskick.

"Kan skatta sig lyckliga"

Branschföreträdaren drar återigen paralleller till vad som nu har skett i Finland.

– Sabotagen på det finska gasnätet är allvarligt, och utgör den andra kritiska attacken på central infrastruktur. Finland kan åtminstone skatta sig lyckliga över sin inhyrda LNG-terminal, den skyddar samhällskritisk produktion i dagsläget, säger Malin Johansson,

Dussintals ryska fartyg i svenskt vatten

I våras avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att 50 ryska fartyg misstänks bedriva underrättelseverksamhet i nordiska vatten.

27 av dem har spionerat i Sverige.

– Det kan bli ett hot om omvärldsläget skulle försämras ytterligare, sade Jimmie Adamsson, svenska marinens pressofficer, till tv-kanalen i april.

Foto: Bluewater Sweden resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen