Varnar för värsta scenario i matbutiker: ”Vi måste ta höjd för det”

2024 04 02

Livsmedelsberedskapen i Sverige ska stärkas efter år av avveckling.

I början av 2000-talet försvann de sista beredskapslagren som var fyllda med tiotusentals ton fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle hjälpa befolkningen vid händelse av en stor kris eller krig.

Nu har de första stegen tagits för att återigen stärka livsmedelsberedskapen i landet.

I februari presenterades den statliga utredningen ”En ny livsmedelsberedskap”.

I utredningen introducerades en rad åtgärder som ska stärka livsmedelsberedskapen – bland annat ökad samordning, nya beredskapslager och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

”Vi måste ta höjd för det”

Camilla Eriksson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hon betonar att frågan om livsmedelsberedskapen är mycket viktig – inte minst med tanke på den ökade omvärldsoron.

Forskaren framhåller att det inte går att utesluta att en kris- eller krigssituation slår ut livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Ett scenario som skulle leda till tomma butikshyllor i matbutikerna.

– Den mest extrema situationen som vi kanske ändå måste ta höjd för är att det ska bli krig i Sverige eller i vårt direkta närområde och att en antagonist av någon form då faktiskt försöker slå ut livsmedelsförsörjningen, säger Camilla Eriksson till Di.

”Krävs fortfarande betydande insatser och resurser”

I dag, tisdag, presenterar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)  en sammanfattning av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.

I ett pressutskick uppger myndigheterna att mycket har hänt de senaste åren.

– Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, it-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser, framhåller man i ett uttalande.

Vidare konstaterar myndigheterna att det krävs en rad åtgärder för att  stärka livsmedelsberedskapen och hanteringen av situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen.

– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.

Arbetet fortsätter

Myndigheterna kommer att arbeta vidare med flera frågor, till exempel:

  • att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
  • fördjupad regional samverkan
  • fördjupade förmågebedömningar
  • oberoende eltillgång
  • ekonomiska garantier
  • samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
  • beredskapslagring
  • robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen

Källa: Livsmedelsverket

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: USA attackerat

2025 06 23

Iran har gått till attack mot USA.

Enligt nyhetsbyrån Axios har den islamistiska diktaturen avfyrat flera robotar mot amerikanska militärbaser i Mellanöstern.

– Som vedergällning för den amerikanska attacken mot landets kärnkraftsanläggningar i helgen, rapporterar Axios med hänvisning till en israelisk myndighetskälla.

Enligt källan har Iran avfyrat minst tio robotar mot en militärbas i Qatar och en robot mot en militärbas i Irak.

Donald Trump övervakar attacken 

USA följer de iranska robotattackerna.

President Trump befinner sig i Vita husets situationsrum tillsammans med högt uppsatta försvarschefer, rapporterar CNBC News.

10 000 amerikanska soldater i landet

Anläggningen som attackerats i Qatar är den stora militärbasen Al Udeid Air Base, som är central för USA:s operationer i Mellanöstern. Omkring 10 000 amerikanska soldater är stationerade på militärbasen.

Det finns inga uppgifter om personskador. Al Udeid ska ha evakuerats innan attacken. 

Qatar och Iran kommenterar attacken 

Irans Islamiska revolutionsgarde (IRGC) kallar attacken mot militärbasen för "förödande och kraftfull". 

–  Iran kommer under inga omständigheter att lämna några attacker mot sin territoriella integritet, suveränitet och nationella säkerhet obesvarade, uppger revolutionsgardet i ett uttalande. 

Qatar har också uttalat sig om attacken. 

Den qatariska ledningen fördömer angreppet och framhåller att landet har rätt att svara på attacken enligt internationell rätt. 

Har stängt luftrummet

Tidigare under måndagen meddelade Qatars utrikesdepartement att det inhemska luftrummet stängs med omedelbar verkan.

– Myndigheterna i Qatar har fattat beslut om ett tillfälligt avbrott i flygtrafiken i landets luftrum för att säkerställa invånare och besökares säkerhet, framhöll departementet i ett inlägg på X.

Beskedet kom kort efter att USA varnat amerikanska medborgare i Qatar. Den amerikanska ambassaden i Qatar uppmanade invånare att söka skydd.

– Av försiktighetsskäl rekommenderar vi amerikanska medborgare att ta sig till en säker plats och stanna där tills vidare.

Storbritannien och Kina har utfärdat liknande uppmaningar till sina medborgare i landet.

Svar på söndagens attack 

USA attackerade tre av Irans kärnanläggningar i söndags.

Efter attacken har det rapporterats om att Iran kan svara genom att attackera amerikanska militärbaser i Mellanöstern.

FAKTA: Qatar

- Qatar utgörs av en halvö som sticker ut i Persiska viken från Saudiarabien.

- I landet finns världens största gasfält, som beräknas kunna ge inkomster i 300 år framåt, och olja för 50 år till.

- Trots att en ny författning 2005 ger viss maktdelning är det i praktiken emiren som bestämmer allt. En viss uppmjukning av det auktoritära styresskicket har ändå skett på senare år.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Iran hotar Sverige – statsministern svarar

2025 06 23

Iran utgör tillsammans med Ryssland och Kina det största säkerhetshotet mot Sverige.

Det har Säkerhetspolisen fastslagit.

Efter att konflikten i Mellanöstern eskalerat har oron också ökat i Sverige.

Enligt uppgifter till SVT:s Uppdrag granskning pressar Iran det kriminella nätverket Foxtrot och dess ledare Rawa Majid.

Diktaturen har beordrat Foxtrot att utföra attentat mot israeliska och amerikanska intressen. Byggnader i Sverige, Danmark och Tyskland har pekats ut som potentiella måltavlor, enligt tv-programmets uppgifter.

Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad har tidigare avslöjat att Rawa Majid rekryterats av Iran i samband med att han greps i landet i oktober 2023. Enligt uppgift tvingas gängledaren välja mellan att arbeta för Iran eller att åka i fängelse. 

Statsministern svarar

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på hotet från Iran.

– Vi har sedan lång tid tillbaka arbetat med Iran som ett strategiskt hot mot Sverige, med desinformation, underrättelseinhämtning, hot mot exiliranier i Sverige, och att de bevisligen har förmåga att ibland rekrytera gängkriminella för att springa deras ärenden, säger han till SvD.

– Jag kan garantera att de svenska underrättelse- och säkerhets­myndigheterna är väldigt mycket på tårna i precis den här frågan, och vi kommer att vara mycket transparenta om det dyker upp konkreta hot mot Sverige.

Sänkt terrorhotnivån

För en månad sänkte Säpo terrorhotnivån från ett högt hot till ett förhöjt hot.

– Den samlade bedömningen är att attentatshotet från våldsbejakande extremism är inte lika högt som det har varit tidigare. Propagandan mot Sverige som har varit hotdrivande, där Sverige pekats ut som ett islamfientligt land, har under en tid mattats av. Reaktionerna på propagandan som sprids är inte längre lika kraftiga och Sverige är inte längre utpekat som land, utan som en del av väst, kommenterade säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

– Hotet från den våldsbejakande extremismen i traditionell mening har dämpats och attentatshotet är inte längre lika högt, även om det allvarliga säkerhetsläget består. Förändringar kan ske snabbt och om det finns anledning till förändring av terrorhotnivån framöver kommer jag inte att tveka att fatta nya beslut, tillade von Essen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen