Varnar för värsta scenario i matbutiker: ”Vi måste ta höjd för det”

2024 04 02

Livsmedelsberedskapen i Sverige ska stärkas efter år av avveckling.

I början av 2000-talet försvann de sista beredskapslagren som var fyllda med tiotusentals ton fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle hjälpa befolkningen vid händelse av en stor kris eller krig.

Nu har de första stegen tagits för att återigen stärka livsmedelsberedskapen i landet.

I februari presenterades den statliga utredningen ”En ny livsmedelsberedskap”.

I utredningen introducerades en rad åtgärder som ska stärka livsmedelsberedskapen – bland annat ökad samordning, nya beredskapslager och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

”Vi måste ta höjd för det”

Camilla Eriksson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hon betonar att frågan om livsmedelsberedskapen är mycket viktig – inte minst med tanke på den ökade omvärldsoron.

Forskaren framhåller att det inte går att utesluta att en kris- eller krigssituation slår ut livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Ett scenario som skulle leda till tomma butikshyllor i matbutikerna.

– Den mest extrema situationen som vi kanske ändå måste ta höjd för är att det ska bli krig i Sverige eller i vårt direkta närområde och att en antagonist av någon form då faktiskt försöker slå ut livsmedelsförsörjningen, säger Camilla Eriksson till Di.

”Krävs fortfarande betydande insatser och resurser”

I dag, tisdag, presenterar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)  en sammanfattning av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.

I ett pressutskick uppger myndigheterna att mycket har hänt de senaste åren.

– Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, it-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser, framhåller man i ett uttalande.

Vidare konstaterar myndigheterna att det krävs en rad åtgärder för att  stärka livsmedelsberedskapen och hanteringen av situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen.

– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.

Arbetet fortsätter

Myndigheterna kommer att arbeta vidare med flera frågor, till exempel:

  • att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
  • fördjupad regional samverkan
  • fördjupade förmågebedömningar
  • oberoende eltillgång
  • ekonomiska garantier
  • samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
  • beredskapslagring
  • robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen

Källa: Livsmedelsverket

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen


26 januari 2026

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


Forskare varnar för undergången – domedagsklockan ställs om idag

2026 01 27

Den omtalade “domedagsklockan” kommer att ställas om på tisdagen.

“Domedagsklockan” är en symbolisk klocka vars syfte är att visa hur nära jorden är en mänskligt orsakad undergång. Den skapades ursprungligen för att bedöma risken för ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland under kalla kriget.

Ju närmare visaren är midnatt – desto närmare är katastrofen, enligt forskarna.

Sedan förra året står klockan på 89 sekunder i midnatt. 

Närmare tolvslaget än någonsin. 

Och enligt forskare är det "oundvikligt" att klockan inte flyttas fram när den ska uppdateras i eftermiddag, rapporterar Daily Mail.

– Enligt min mening borde klockan kunna flyttas fram med minst en sekund. Vår största oro är det existentiella hot som de mer än 12 000 kärnvapnen i världen idag utgör, säger Alicia Sanders-Zakre, nobelpristagare och policychef på Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, till tidningen.

"Mer orolig än någonsin"

Det är inte bara kärnvapenrisken som utgör underlag när forskarna ska fatta beslut om klockan. Även snabba framsteg inom AI och ett överhängande hot från klimatförändringar kan påverka om visaren ska framåt, bakåt eller stå still.

– Personligen är jag inte längre så orolig för att kärnvapen ska användas i ett proxykrig som Ukraina, men jag är mer orolig än jag någonsin har varit för en direkt kärnvapenkonflikt mellan världens supermakter, säger SJ Beard, forskare vid Centre Centre for the Study of Existential Risk vid University of Cambridge, till Daily Mail.

– Den multilaterala världsordningen har nu helt kollapsat, och vi befinner oss redan i en multipolär verklighet, där alla länder måste välja sida mellan auktoritära starka män.

LÄS MER: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

"För första gången saknas avtal"

Hamza Chaudury, chef för AI och nationell säkerhet vid Future of Life Institute, menar att klockan borde flyttas fram fem till tio sekunder på grund av att det så kallade START-fördraget, som begränsar nationers strategiska vapenarsenaler, löper ut om några veckor.

För första gången sedan kalla krigets början kommer det inte att finnas något bilateralt vapenkontrollavtal som begränsar de strategiska arsenalerna mellan USA och Ryssland, säger han.

Beskedet om “domedagsklockan” kommer på tisdagseftermiddagen. Förra året ställde forskarna fram klockan en sekund.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Miranda

Text: Redaktionen