Varnar för värsta scenario i matbutiker: ”Vi måste ta höjd för det”

2024 04 02

Livsmedelsberedskapen i Sverige ska stärkas efter år av avveckling.

I början av 2000-talet försvann de sista beredskapslagren som var fyllda med tiotusentals ton fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle hjälpa befolkningen vid händelse av en stor kris eller krig.

Nu har de första stegen tagits för att återigen stärka livsmedelsberedskapen i landet.

I februari presenterades den statliga utredningen ”En ny livsmedelsberedskap”.

I utredningen introducerades en rad åtgärder som ska stärka livsmedelsberedskapen – bland annat ökad samordning, nya beredskapslager och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

”Vi måste ta höjd för det”

Camilla Eriksson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hon betonar att frågan om livsmedelsberedskapen är mycket viktig – inte minst med tanke på den ökade omvärldsoron.

Forskaren framhåller att det inte går att utesluta att en kris- eller krigssituation slår ut livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Ett scenario som skulle leda till tomma butikshyllor i matbutikerna.

– Den mest extrema situationen som vi kanske ändå måste ta höjd för är att det ska bli krig i Sverige eller i vårt direkta närområde och att en antagonist av någon form då faktiskt försöker slå ut livsmedelsförsörjningen, säger Camilla Eriksson till Di.

”Krävs fortfarande betydande insatser och resurser”

I dag, tisdag, presenterar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)  en sammanfattning av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.

I ett pressutskick uppger myndigheterna att mycket har hänt de senaste åren.

– Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, it-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser, framhåller man i ett uttalande.

Vidare konstaterar myndigheterna att det krävs en rad åtgärder för att  stärka livsmedelsberedskapen och hanteringen av situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen.

– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.

Arbetet fortsätter

Myndigheterna kommer att arbeta vidare med flera frågor, till exempel:

  • att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
  • fördjupad regional samverkan
  • fördjupade förmågebedömningar
  • oberoende eltillgång
  • ekonomiska garantier
  • samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
  • beredskapslagring
  • robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen

Källa: Livsmedelsverket

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen


20 november 2025

Hushåll med eldstäder uppmanas – ”var femte saknar det”

2025 11 20

20 procent av hushållen går in i eldningssäsongen utan viktigt skydd.

När vinterns eldningssäsong drar i gång uppmanas alla hushåll med eldstäder att se över sitt brandskydd – särskilt då var femte svenskt hushåll fortfarande saknar grundläggande utrustning.

Bristande brandskydd

I en ny sammanställning av över 70 000 skadeförebyggande besiktningar konstaterar Anticimex att 21 procent av de svenska småhusen har brister i sitt brandskydd.

I hela 4 procent saknas dessutom brandvarnare helt.

– Vi vill uppmana alla husägare att kontrollera att man har brandvarnare, brandsläckare och brandfilt hemma, säger Johanna Lindström, husexpert på Anticimex.

– Har man inte – köp direkt som en tidig julklapp till sig själv. Den investeringen kan rädda liv.

Den vanligaste bristen är avsaknad av brandfilt, något som saknas i 17 procent av husen.

Därefter följer brandsläckare som saknas i 8 procent av bostäderna.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Eldstäder i fokus

När temperaturen sjunker används eldstäder mer frekvent, och det ökar risken för soteld. Soteld uppstår när sot och tjära i skorstenen börjar brinna, ofta till följd av dålig sotning eller felaktig eldning.

Resultatet kan bli skador i skorstenen och i värsta fall en fullt utvecklad husbrand.

Anticimex och brandexperter betonar därför vikten av regelbunden sotning och rätt eldningsrutiner.

Att elda med torr ved, följa eldningsinstruktioner och ge elden rätt lufttillförsel är avgörande för att minska riskerna.

– Brandrisken ökar när vintern kommer och när mörkret faller tänder vi fler ljus och eldar mer, säger Lindström.

– Faktum är att det sker flest bostadsbränder i december och januari.

Fler brandvarnare behövs

Besiktningarna visar också att många hus har brandvarnare – men för få.

Rekommendationen är minst en brandvarnare per 60 kvadratmeter, samt i alla sovrum, vid köket och på varje våningsplan.

– Bor man i ett större hus behöver man flera brandvarnare, säger Lindström och framhåller att alla bör testa sina brandvarnare en gång i månaden.

Utöver brandvarnare uppmanas hushåll att kontrollera brandsläckarens ålder och tryck, samt att utrustningen är lätt att nå.

I 1 procent av husen står brandsläckaren placerad på en svåråtkomlig plats – en detalj som kan få stor betydelse om olyckan är framme.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Foto: C Banks

Text: Redaktionen


20nov25

”Fick åka till tre olika Systembolag”– plötslig rusning efter samma sak

2025 11 20

Idag bildades köer utanför många av Systembolagets butiker i samband med att de skulle öppna.

Bakom anstormningen ligger att det är den tredje torsdagen i november.

Det innebär att tiden är inne för den årliga skördefesten Beaujolais nouveau, vilket är en högtidsdag för många vinälskare.

I Göteborg ringlade sig köerna långa utanför Systembolaget inför öppningen.

– Förra året tänkte jag att jag kunde vänta till lunch, men då fick jag åka till tre olika Systembolag, säger Edvard Hübinette, till GP.

Årets skörd

Den första delen av namnet på skördefesten, Beaujolais, kommer från ett vindistrikt i Frankrike.

Den andra, Nouveau, är det franska ordet för ”ny”.

Vinerna släpps bara några veckor efter att druvorna har skördats och blir de första för årgången 2025.

I Frankrike firar man dagen, vilket också många i Sverige tagit fasta på.

– Vi ska ha lite middag med lite kompisar. Vi ska öppna förra årets årgångar också samma producent som jag hoppas få tag på i dag, säger Thea Näsström Alm, till tidningen.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Också i Malmö

Det var inte bara i Göteborg som folk strömmade till Systembolaget idag.

Även i Malmö ringlade köerna.

– Jag hoppade ut från ett möte för att komma hit, säger William Madsen Martinsson, till SVT.

I Frankrike sträcker sig traditionen ända tillbaka till 1800-talet som en fest för att fira årets skörd.

I Sverige har det ökat i popularitet de senaste åren, efter att också ha varit populärt i slutet på 1900-talet.

– Det är verkligen en hype, säger sommelier och vininportör Thea Jönsson, till kanalen.

Fakta Beaujolais

- Franska Beaujolais sträcker sig mellan Mâcon och Lyon.

- Regionen har kontinentalt klimat.

- Beaujolais är i princip synonymt med gamay som kan ge allt från lätta och bäriga viner till mer koncentrerade och lagringsdugliga.

Källa: Systembolaget

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen