Varnar för värsta scenario i matbutiker: ”Vi måste ta höjd för det”

2024 04 02

Livsmedelsberedskapen i Sverige ska stärkas efter år av avveckling.

I början av 2000-talet försvann de sista beredskapslagren som var fyllda med tiotusentals ton fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle hjälpa befolkningen vid händelse av en stor kris eller krig.

Nu har de första stegen tagits för att återigen stärka livsmedelsberedskapen i landet.

I februari presenterades den statliga utredningen ”En ny livsmedelsberedskap”.

I utredningen introducerades en rad åtgärder som ska stärka livsmedelsberedskapen – bland annat ökad samordning, nya beredskapslager och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

”Vi måste ta höjd för det”

Camilla Eriksson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hon betonar att frågan om livsmedelsberedskapen är mycket viktig – inte minst med tanke på den ökade omvärldsoron.

Forskaren framhåller att det inte går att utesluta att en kris- eller krigssituation slår ut livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Ett scenario som skulle leda till tomma butikshyllor i matbutikerna.

– Den mest extrema situationen som vi kanske ändå måste ta höjd för är att det ska bli krig i Sverige eller i vårt direkta närområde och att en antagonist av någon form då faktiskt försöker slå ut livsmedelsförsörjningen, säger Camilla Eriksson till Di.

”Krävs fortfarande betydande insatser och resurser”

I dag, tisdag, presenterar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)  en sammanfattning av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.

I ett pressutskick uppger myndigheterna att mycket har hänt de senaste åren.

– Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, it-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser, framhåller man i ett uttalande.

Vidare konstaterar myndigheterna att det krävs en rad åtgärder för att  stärka livsmedelsberedskapen och hanteringen av situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen.

– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.

Arbetet fortsätter

Myndigheterna kommer att arbeta vidare med flera frågor, till exempel:

  • att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
  • fördjupad regional samverkan
  • fördjupade förmågebedömningar
  • oberoende eltillgång
  • ekonomiska garantier
  • samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
  • beredskapslagring
  • robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen

Källa: Livsmedelsverket

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen


2 december 2025

UPPGIFTER: Putin har satt mål – ska uppnås om 300 år

2025 12 02

Rysslands diktator har långsiktiga planer.

På tisdagen pågår förhandlingar mellan Vladimir Putin och USA:s sändebud Steve Witkoff i Kreml.

Men Putin är inte intresserad av fred, enligt uppgifter.

Hans mål ligger 300 år framåt i tiden.

”Har inget annat syfte i livet”

Den ukrainska journalisten Kristina Berdynskykh har bevakat kriget i Ukraina för en rad internationella medier de senaste åren.

Men några större förhoppningar om att förhandlingar ska leda till fred har hon inte.

Putin är bara intresserad av att gå till historien som en stor rysk erövrare, menar hon.

– Putin har inget annat syfte i livet än krig. Han funderar på hur han kommer att framställas i ryska historieböcker om 300 år, skriver Kristina Berdynskykh på X.

Enligt Putins långsiktiga och världsfrånvända synsätt kan han alltså bli historisk genom att återupprätta Rysslands ”storhet”, menar hon.

Att avsluta kriget och återgå till ryska inrikesfrågor är därför inte aktuellt, tror den ukrainska journalisten.

– Han kan inte återvända till Rysslands interna problem. Oavsett hur mycket territorium han vinner kommer han inte att sluta kriga om han inte stoppas, menar Kristina Berdynskykh.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Hoppas på evigt liv

Vladimir Putin har vid flera tillfällen visat sig vara besatt av rysk och ukrainsk historia, som han föga förvånande tolkar till sin egen fördel.

Den ryske diktatorn tycks också vara intresserad av att få leva så länge som möjligt.

I samband med ett besök i Peking diskuterade Putin möjligheten till evigt liv med sin kinesiska kollega Xi Jinping, vilket fångades upp av en mikrofon.

– Mänskliga organ kan ständigt transplanteras, till den grad att människor kan bli yngre, kanske till och med odödliga, sade Putin till Xi Jinping i samband med en militärparad, vilket The Guardian har rapporterat.

– Vid slutet av detta sekel kan människor leva till 150 års ålder, svarade den kinesiska diktatorn, enligt tidningen.

Putin tycks alltså vara besatt av det långsiktiga perspektivet – och övertygad om att han kommer att gå till historien som en ”stor rysk ledare”.

LÄS OCKSÅ: Ukraina väntar sig amerikanska vapen - för över 100 miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen