Varnar för värsta scenario i matbutiker: ”Vi måste ta höjd för det”

2024 04 02

I början av 2000-talet försvann de sista beredskapslagren som var fyllda med tiotusentals ton fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle hjälpa befolkningen vid händelse av en stor kris eller krig.

Nu har de första stegen tagits för att återigen stärka livsmedelsberedskapen i landet.

I februari presenterades den statliga utredningen ”En ny livsmedelsberedskap”.

I utredningen introducerades en rad åtgärder som ska stärka livsmedelsberedskapen – bland annat ökad samordning, nya beredskapslager och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

”Vi måste ta höjd för det”

Camilla Eriksson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hon betonar att frågan om livsmedelsberedskapen är mycket viktig – inte minst med tanke på den ökade omvärldsoron.

Forskaren framhåller att det inte går att utesluta att en kris- eller krigssituation slår ut livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Ett scenario som skulle leda till tomma butikshyllor i matbutikerna.

– Den mest extrema situationen som vi kanske ändå måste ta höjd för är att det ska bli krig i Sverige eller i vårt direkta närområde och att en antagonist av någon form då faktiskt försöker slå ut livsmedelsförsörjningen, säger Camilla Eriksson till Di.

”Krävs fortfarande betydande insatser och resurser”

I dag, tisdag, presenterar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)  en sammanfattning av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.

I ett pressutskick uppger myndigheterna att mycket har hänt de senaste åren.

– Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, it-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser, framhåller man i ett uttalande.

Vidare konstaterar myndigheterna att det krävs en rad åtgärder för att  stärka livsmedelsberedskapen och hanteringen av situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen.

– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.

Arbetet fortsätter

Myndigheterna kommer att arbeta vidare med flera frågor, till exempel:

• att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
• fördjupad regional samverkan
• fördjupade förmågebedömningar
• oberoende eltillgång
• ekonomiska garantier
• samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
• beredskapslagring
• robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen

Källa: Livsmedelsverket

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

• skriva under ett papper
• godkänna avtalet via e-post eller sms
• godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

• vad det är för företag
• vilka varor eller tjänster som säljs
• telefonförsäljarens namn
• om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

• ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
• företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

• medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
• har aggressiva eller påstridiga säljare
• skickar en vara utan att du beställt
• skickar en faktura utan att du beställt
• medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen