Varnar för katastrof – i turistort i Sverige

2024 10 25

I en ny rapport varnas för att en populär turistort i Sverige riskerar att drabbas av en katastrof med dödsfall.

Naturkatastrofer sker inte lika ofta i Sverige som i många andra länder, men förekommer ändå här också.

2023 drabbades den populära skidorten Åre i Jämtland av stormen Hans, som orsakade stora skador.

Men nu har det kommit en ny rapport som varnar för att Åre riskerar större katastrofer än så – med dödsfall som möjligt, rapporterar SVT.

Risk för flera dödsfall

Enligt rapporten var det bara tur att ingen dog i samband med stormen Hans, och Åre löper stor risk att drabbas av värre katastrofer.

I en ny rapport som Sweco tagit fram på uppdrag av Åre kommun, har man använt modeller och beräkningar för att studera tänkbara scenarier, enligt kanalen.

Det man framför allt varnar för är risken för stora slamströmmar, vilket är en flytande massa av vatten och jord. Denna kan röra sig ned för en bäckravin eller för en sluttning.

Åre har drabbats av det tidigare, men vid ett kraftigare förlopp finns en stor risk att människoliv går förlorade, enligt rapporten.

En sådan större händelse, som kallas för en 100-årshändelse, kan enligt modellen leda till runt 9 dödsfall, enligt kanalen.

Behöver förbereda sig

Enligt rapporten behöver Åre förbereda sig för en sådan större naturkatastrof, trots att det kan kosta väldigt mycket pengar.

Kostnaden tros uppgå till runt 200 miljoner kronor samt 2 miljoner om året för underhåll.

Stormen Hans förde med sig kraftiga skyfall och stora översvämningar, vilket visade att Åre är sårbart och behöver förbereda sig för större naturkatastrofer.

I somras uttalade sig Sveriges geologiska institut, SGI, och menade att Åre behöver göra mer för att vara redo för en eventuell katastrof.

SGI vill att Åre kommun ”tar ett helhetsgrepp kring Mörviksån och dess avrinningsområde samt tar lärdom av de tidigare inträffade händelserna utmed Mörviksån”, rapporterade DN.

Jämtlandsfjällen och framför allt Åre är en av de tio platser i Sverige som SGI tillsammans med MSB har pekat ut som riskområden för ras, skred, erosion och översvämning, rapporterar tidningen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen