Varnar för att en 4:e virusvåg i höst främst drabbar ovaccinerade barn

2021 06 02

26 forskare, professorer och experter i Sverige går nu ut och varnar för en fjärde virusvåg i höst som främst skulle drabba barnen.

– Från början trodde man att barn inte blir sjuka när de infekteras med det nya corona­viruset. I de första rapporterna från Wuhan föreföll de vara skonade. Vi vet i dag att så inte är fallet. Smittspridningen bland barn har blivit alltmer uppenbar. Men omfattningen av deras sjuklighet är inte allmänt känd. Vi har därför tagit fram statistik på barns smitta, följdsjukdomar och dödlighet i covid-19, med betoning på situationen i Sverige.

– Den officiella siffran för antal barn som testat positivt för covid-19 (pcr) till och med den 28 maj är 167 000. Men baserat på Folkhälsomyndighetens studie av antikroppar till den 12:e mars är detta en underskattning. Om man i stället går efter deras antikroppsdata skulle cirka 540 000 barn haft infektionen fram till 12 mars, och med överföring av siffrorna till 22 maj (25 procent av 341 000 nya pcr-konstaterade fall) blir den totala siffran cirka 630 000. Det är en fjärdedel av Sveriges barn. 72 av dem har vårdats på intensivvårds­avdelning.

13 döda barn

– En granskad studie från Italien anger att mer än vart fjärde barn har symtom i mer än fyra månader. Siffrorna stämmer väl med observationen att 10–30 procent av barn drabbas av långtids­covid i Israel. I Norge har en studie visat att mer än hälften av 16–30-åringar har symtom efter ett halvt år, men de undersökte inte de yngre barnen.

– 13 barn i Sverige har dött på grund av covid-19. I Detta representerar en 7,7 gånger så hög barnadödlighet av covid-19 i Sverige som genomsnittet i våra grannländer. Baserat på de 164.000 barn som FHM konstaterat smittade med pcr, innebär de siffrorna att mellan dryga 16.000 och 50.000 barn har eller har haft långtidscovid i Sverige.

– En ovanlig men mycket allvarlig följdsjukdom till covid-19 är så kallad hyperinflammation, eller MIS-C. Internationella siffror visar att en stor andel av barnen som får denna sjukdom behöver intensivvård. Sverige har haft 9,8 registrerade fall av MIS-C per 100.000 barn (ålder 0–19), vilket är dubbelt så många som i USA (5), fyra gånger fler än i Danmark (2,2) och nästan sex gånger fler än i Tyskland (1,7).

En underskattning

– Allt tyder emellertid på att 13 döda barn i covid-19 är en underskattning. Under den första vågen i pandemin registrerades endast ett barn som avlidit av covid-19 i Sverige. Under våg två registrerades nio barn och under våg tre hittills tre barn. ­Anledningen till denna skillnad är oklar. Kanske muterade viruset mellan våg ett och våg två och blev avsevärt farligare för barn. Men det kan även vara så att barnen som dog av covid-19 under den första vågen aldrig fick diagnosen och att fel dödsorsak registrerades.

– Vi måste orka ta till oss det faktum att pandemin hittills drabbat många barn. Den stora farhågan inför hösten är en fjärde våg som främst drabbar ännu ovaccinerade barn, med risk för långtidscovid, hyperinflammation och i värsta fall ytterligare dödsfall.

– De goda nyheterna är att skolmiljön kan göras säkrare för både elever och personal genom ökad ventilation, munskyddsanvändning, snabbtest och striktare karantänsregler.

Detta framför ikväll 26 forskare, professorer och experter i Sverige på DN Debatt.


JUST NU: Svensk har vunnit en kvarts miljard

2024 07 26

En svensk har vunnit en kvarts miljard men har ännu inte gått att få tag på.

Det meddelar Svenska Spel.

Personen har vunnit 250 miljoner kronor på Eurojackpot, vilket är den högsta vinsten sedan 2018.

Den vinnande Eurojackpot-raden har lämnats in i Skåne län.

─ Det ska bli otroligt spännande att ringa den som lämnat in den vinnande raden. Hur kommer beskedet att tas emot? frågar sig Filippa Jartén, kommunikatör på Svenska Spel Tur, i ett uttalande.

Samtal att minnas

Svenska Spel har alltså inte fått tag på vinnaren än, rapporterar TV4.

Vem det än är så kommer den personen att få beskedet att vinsten uppgår till svindlande 250 951 363 kronor.

─ Jag kan inte föreställa mig hur man kan tänkas reagera på en så stor vinst. Men en sak är säker, det kommer garanterat bli ett samtal som vi båda kommer minnas resten av livet, säger Filippa Jartén.

Inför fredagens dragning hade jackpotten stigit till cirka 480 miljoner kronor.

Den svenska vinnaren med 5+2 rätt delar dock vinsten med en vinnare i Norge, som alltså också vinner 250 miljoner kronor.

Kallas till bankmöte

När man vinner så här stora summor pengar så får man pengarna i samband med ett bankmöte.

─ När det är en vinst på en helt orimligt hög nivå krävs såklart extra varsamhet och omsorg. Vinsten kommer därför att betalas ut i samband med ett bankmöte där vinnaren får juridisk-, ekonomisk- och säkerhetsrådgivning, säger Filippa Jartén.

En av de största vinsterna någonsin

Vinsten är en av de högsta någonsin hos Svenska Spel Tur.

─ Denna vinst klättrar sig upp på tredje plats över största spelvinster hos Svenska Spel Tur någonsin. Rekordvinsten är på 562 miljoner kronor till Örebro år 2019, berättar hon.

Enligt Svenska Spel är det här åttonde gången som jackpotten på Eurojackpot går till Sverige.

Senast det hände så gick vinsten till en spelare i Gislaved som i februari vann 173 miljoner kronor.

I fredagens dragning var det även flera andra som kammade hem stora vinster på Eurojackpot.

– Totalt blev fyra svenska spelare miljonärer på Eurojackpot under kvällens dragning, enligt Filippa Jartén.

Text: Redaktionen


Svenska artister i gemensam protest

2024 07 26

Ett flertal svenska musikartister protesterar mot vad de upplever som en stor orättvisa.

Protesten riktar sig mot det svenska momssystemet.

Systemet har länge varit starkt omdebatterat, eftersom det anses missgynna dansband.

Nu har flera av Sveriges mest kända dansband skrivit på ett gemensamt upprop mot den så kallade ”dansbandsmomsen”, rapporterar Dansbandsnytt.

Kända band har skrivit på

Bland de band som skrivit under uppropet finns kända dansband som Streaplers, Fernandoz, BlackJack, Callinaz, Larz Kristerz och Matz Bladz.

De protesterar mot att momssatsen för dansbandsarrangemang är 25 procent, medan det för andra musikframträdanden är 6 procent.

– Dansbandsmomsen är en kvarleva som borde tas bort. Kultur är kultur, oavsett om man står, sitter eller dansar till musiken, säger Joakim O. Agerskov, tidigare dansarrangör och en av personerna bakom uppropet, till tidningen.

”Tittar på varandra mer än på oss”

När publiken är sittande eller stående så är det alltså bara 6 procents moms på biljetten, men om publiken dansar så är det 25 procent.

– Skatteverkets argument var väl att fokuset ligger på dansarna, att de tittar på varandra mer än på oss, och att det därmed inte skulle klassas som konsert, säger Jonas Nordqvist, sångare i Callinaz, till SR.

Hans bandkollega Carolina Skaarup Lagerborg menar att den så kallade ”dansbandsmomsen” gör stor skada för hela branschen.

– Alltså, framför allt så påverkar det ju oss i den utsträckning att arrangörerna blir mest utsatta, skulle jag säga, att man vågar kanske inte som ny arrangör arrangera dans för att det är mycket dyrare, säger hon till radiokanalen.

”Systemet bör ses över”

Flera politiker i skatteutskottet har uttryckt förståelse för dansbandens missnöje.

– Hela systemet bör ses över, har Niklas Karlsson (S) tidigare sagt till Dansbandsnytt.

Även Per Söderlund (SD), som är vice ordförande i skatteutskottet, har beskrivit systemet som ”vansinnigt”, enligt tidningen.

Foto: M. Wagner

Text: Redaktionen